"Det är kanske bäst att du inte ligger på soffan och läser på provet", säger jag åt fjortonåringen.
"Hurså?"
"Om du somnar."
"Det gör jag inte."
Jag vänder mig om mot min dator, läser artikeln om Anja Snellman och hennes senaste bok "Antautuminen" och speciellt citatet som beskriver hennes barndom: "Vieteriukko ei tiedä, niin kuin jo koko kolmekymmenviisipäinen joukko
vieraita kalpeita lapsia tietää, että minä vastaan yllätettynä aina
yhdellä sanalla..."
Känner igen både mig och min yngre till hundra procent.
Samtidigt hör jag boken dråsa i golvet bakom mig. Går och plockar upp den, drar en filt över pojken och släcker golvlampan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar