söndag 27 maj 2018

Tian

Gårdagen användes till att inhandla studentpresent åt min son, leverera skumppaglas och andra prylar till festadressen samt finjustera planeringen i samråd med ex-svägerska. Sen lunchsallad på Löyly varefter jag skyndade hem för att hinna med blomplanteringstalko på innergården. 

Stannade även till vid Tölöviken för att avhämta deltagarpaketet till Naisten Kymppi som jag sprang idag. Eftersom aldrig sprungit längre än typ sju kilometer tidigare så var jag lite orolig för hur det skulle gå i värmen. Väninnan och jag var lyckligtvis anmälda till Hölkkääjät-gruppen som ska jogga sig igenom banan på sådär en och en halv timme, så jag beslöt att jag får promenera mellan varven om jag håller på att avlida.



Det gick ändå förvånansvärt lätt och jag sprang hela vägen. Inte i något skede kände jag att jag inte skulle orka utan hade hellre sprungit lite snabbare, men tog det lugnt i början eftersom ingen aning om när jag skulle "hyde". (Hyyty, för den som inte kände mig som tonåring.) I mål var jag efter en timme och fem minuter, vilket känns rätt så bra med tanke på att mitt livs första lopp och mitt livs första fulla tia.

I mål fick vi skumppa, of course. 



Så här såg rutten ut. Sports tracker visar 1 timme 10 minuter eftersom jag har telefonen på armen och därför var tvungen att sätta på den fem minuter innan start för att det hade varit omöjligt senare i trängseln.


Eftermiddagen tillbringade jag till största del på trappbalkongen i sällskap av granne, kaffe, bok och ett välförtjänt glas vittvin. Bring on the week.


 
 

fredag 25 maj 2018

bara det finns skumppa

Pheew. Vart försvann denna vecka då? 

Igår bolagsstämma  i närmare tre timmar och innan dess sallad och kaffe med syster. Idag avhämtat skumppa och vin och roadat till sonens Far inför studentskivan. Fick hjälp av sönerna som också tvangs hjälpa att flytta ett bord från ena adressen till andra. Sönernas far dök också upp i ett senare skede och vi slog  oss ner för att planera. "Jag sa ju att ni skulle göra det här på enklaste möjliga sätt", suckade artonåringen när han lyssnade på oss, "men nu verkar det inte riktigt så."  

Men det ska nog bli bra trots allt, för nu finns det åtminstone skumppa. 

Bröderna släntrade iväg på bio tillsammans, sånt blir man glad av.

Hann hem lagom till min bastu och drack cider på trappbalkongen, läste och djupandades och tittade ut över taken medan jag funderade på livets gång.

Riga, ja. Flög iväg med Bror och Svägerska på lördag morgon. AirBaltic var litet och trångt och sjukt hett. Jag beställde en kaffe som var enorm och gjord på pulver. Försökte truga den på min Bror, men när han vägrade hällde jag ut den i min mockaväska i stället.  Tala om takeaway. Hursomhelst, Riga litet och nätt och vi bodde flott för en spottstyver på femstjärniga Grand Poet. Spenderade det mesta av tiden på olika terrasser med vittvin och knallsol och skrattade så vi nästan trillade av stolarna. Ute och äta om kvällarna och på lördagen hamnade vi på puben Moonshine med liveband där vi delade på en typ tvåliters strawberry margerita och dansade som galningar. Söndag kväll promenerade vi till Riga Arena för att se James Blunt. Svägerskan blev tillbakamotad av vakter när hon försökte närma sig scenen för att bjuda James att fira midsommar med oss. (Nej på riktigt skulle hon bara ta ett foto, och han är dessutom gift, så han skulle ändå inte ha kommit.) Senare fick vi trots vakternas sura miner närma oss scenen på uppmaning av James,  och hoppa upp och ner som tonåringar. Eufori.

Måndag slog vi oss ner på en färja till Jurmala (lokala Hangö) och drack skumppa i solskenet på däcket. När vi kom fram åt vi lunch med vittvin och undrade hur länge man skulle orka med dylikt terrasshoppande. Länge, antagligen. En sväng på sandstranden tills vi återvände hem till vardagen och plikterna kallade.

Helt oplanerad bildkavalkad följer p g a för trött för att tänka på layout.











måndag 21 maj 2018

Vill flytta till ett hotell.

Hälsningar från Riga. 




Återkommer med rapport senare, men ville nu bara säga:

Herregud sån lyx att bo på hotell. Bara att knalla ner för trapporna och ta för sig morgonmål! Tassa omkring på mjuka mattor och dra på sig en badkappa och ta sig en simtur och bada bastu! Sova med luftkonditionering och nytvättade lakan! Och medan jag var på frukost hade någon städat mitt rum! Tänk!

Kontrasten när jag ikväll klev in i min kvalmiga lägenhet fylld med långlemmade ungdomar som inte brytt sig om mitt meddelande ( - "det lönar sig knappast för er att komma hem till mej innan tisdag eftersom ingen mat osv" - ) var påfallande. Direkta och indirekta krav regnade över mig när jag ytterligare lite senare klev in med matkassar i nävarna. Måhända krisade jag ihop lite och tvang sönerna att tömma diskmaskinen samt duka bordet medan jag uttryckte mitt misstycke om att INGEN ANNAN NÅGONSIN och VAD FAN ÄR DETTA (om bykhögen på badrumsgolvet och annat rådd).

Nå, artonåringen hämtade ju mig faktiskt på flygfältet och sextonåringen dukade skuldmedvetet med hjälp av en youtube-tutorial. Jag smalt.💙


onsdag 16 maj 2018

Knytnäven

Been a bad, bad blogger. Tiden rinner iväg, det är så mycket nu.

Fattat bra beslut, fattat dåliga beslut, vill inte ta några mer beslut. Häromdagen halkade jag i matsalen på jobbet och landade raklång, tog emot med en mandarin jag hade i handen; den totalmosades. Jag måtte ha blivit gammal för jag skämdes inte ens; steg upp, torkade av knäna och hämtade en kopp kaffe. Imorse vaknade jag klockan sex av att jag fick en knytnäve rakt i ögat. Det var min egen vänstra arm som domnat från armbågen neråt vilket resulterade i fullständigt okontrollerade och livsfarliga rörelser. 

Med denna track record borde kvällens golfrunda ha resulterat i katastrof, men om man bortser från bollen som träffade trädet och ricoschettade tillbaka förbi oss vid knähöjd bara någon meter i från samt tre eller fyra övriga FOOOORE-close-call-duckningar med lyckligt slut så gick det lysande. Vi nöjde oss med tolv hål, varefter jag körde hem, bytte mina mikroshorts till något mera anständigt och åt middag på Pastis' terrass.

Igår ävnså middag på en kvalmsolig terrass med min rödhårige son innan han flyttade till det andra hemmet idag. Min äldre vistas söder om Aten med en handfull vänner.

En kväll som denna tänker jag: ge mej mera tid, ge mej en miljon nya upplevelser, ge mej massvis med mod och nya äventyr och oväntade möten. Och färre knytnävsslag.



torsdag 10 maj 2018

Lyckligt lottad...






...i jämförelse med bland annat den huggorm som fick sig av min gräsklippare idag. 

Kan eventuellt ha försökt övertala sextonåringen att skjuta med luftgevär på de resterande, men det skulle jag aldrig medge, de är ju fridlysta och hursomhelst vägrade han.




söndag 6 maj 2018

Äventyr i förorterna

Använde lördagen till administrativa uppgifter samt kaffe med Syster. På kvällen blev det middag med densamma och hennes arbetskompisar samt allas respektive på Fat Lizard. 

Hur jag blev medbjuden eller när jag bjöd med mig själv är ännu lite oklart, men har ju faktiskt lärt känna de involverade parterna redan tidigare vid olika tillfällen. 

Åt gräshoppor till förrätt med god min och vårt enda problem var att vi inte visste vad vinrekommendationen är för insekter. Jag valde rosé, men vi beslöt att  fråga experterna på Vauva.fi vid ett senare skede. Den ursprungliga planen var pubhopping längs med metrobanan, men eftersom klockan var 22.30 när vi äntligen ätit och druckit färdigt i Otnäs tog vi metron raka vägen till vår ändstation Treffipubi i Hertonäs. Där blev det GT och salmare och gladlynt dansande tills jag insåg att jag är lååångt hemifrån och att det är en dag idag också, solig dessutom. Klockan var två och jag var vrålhungrig och köpte en smoothie i en lokal Alepa. Tog en taxi hemåt, trasslade in mig i säkerhetsbältet och handväskans rem medan jag hällde i mig mitt nattmål och dirigerade fram den unge, sympatiske mörkhyade chauffören från förorten som troligen aldrig varit i mina kvarter förr. Var i säng innan tre. 

Idag en sväng via IKEA där jag bland annat laddade inför golfen med köttbullar och potatismos. På Gumböle spelade jag en halv runda i härligt varmt och soligt väder, det må räcka som säsongens första närspelskatastrof.

Adopterade nästan en bondkatt vid namn Krille igår kväll, synd bara att jag är oerhört allergisk. Men en katt är det enda som saknas för att fullborda mitt singelliv; sen skulle det i och för sig vara kört for good, antar jag. Då skulle jag inte bara vara ensam utan astmatisk också. 

PS Vid närmare eftertanke var det kanske inte helt otraumatiskt att äta gräshoppor. Inatt drömde jag nämligen att jag åt upp min egen sköldpadda. 

fredag 4 maj 2018

att vara "själv"

Är några dagar "själv", som de säger i det västra grannlandet. Vilket kanske låter knasigt men är mera talande än att vara ensam. 

Kanske bäst förklarat  såhär: 
Yksinäinen = ensam.
Yksin/itsekseen = (för sig) själv.

Hursomhelst. Jag är själv, men när jag kom hem låg det ett par skor och en väska i tamburen och en sovande sextonåring på soffan.

<3

Jag väckte honom milt efter sådär en halv timme och matade honom med te och smörgås innan han promenerade vidare till det andra hemmet. Tydligen hade han överväldigats av vårtrötthet på vägen hem från skolan under tidig eftermiddag och stannat till här för en dusch och en tupplur. Why not?

Själv behöver jag knappast redogöra för mitt fredagsprogram, men gör det i alla fall, haha! Hade glömt min mobil hemma under arbetsdagen, ingen hade saknat mig. Lämpade av mina (sjukt ridare) Hay J77 stolar på posten på hemvägen. Ringde min Far för en pratstund, promenerande till gymet som var fullt av vältränade unga killar och en tant, varefter jag hämtade min sedvanliga Moshi Moshi sushi och cider och tidningar och badade min sedvanliga bastu. 

Lovar överraska er med något otroligt rafflande och oväntat fredagsprogram innan sommaren är förbi, okej?

torsdag 3 maj 2018

about a table and some chairs

Här i huset var det ingen som insåg att Valborg och första maj tog oss långt in i veckan; vi levde söndag ännu på tisdag och sönerna glömde att fytta till sin Far.
 
Igår onsdag anlände mitt nya matbord klockan halv nio på kvällen. Innan detta hade jag naturligtvis varit på jobb, avhämtat sonens kostym och studentmössa samt lotsat honom till barberaren, tvättat kilovis med byke, tillrett en delikat och näringsrik middag (fiskpinnar och potatismos) samt städat undan resterna efter denna måltid.

Föga hade jag anat att ett märkesbord måste monteras ihop för hand, som nån jävla freakin' IKEA möbel!

Gjorde dock detta medsamma - såklart, för kan inte vänta en sekund när jag bestämt mig för något - och när bordet var hopmonterat uppochner ovanpå mitt gamla köksbord bad jag sönerna hjälpa att lyfta ner det och vända på det. Men de var mitt i varsitt spel, så det gick ju inte för sig, alltså gjorde jag även detta själv - såklart, för kan inte vänta en sekund när jag bestämt mig för något. På detta följde lite ommöblering för vad göra med det gamla bordet som är sjukt ohanterligt och vars omplacering kräver lite planering? Det fick agera tv-bord tillsvidare. Helt genomtänkt var detta bordsbyte inte för någon vettig belysning kan man inte tala om; dock finns det plenty med ljuskällor att flytta omkring på så det löser sig. Inte helt hundra på hur det gick med feng shuin dock, men jag jobbar på den.

Bordet är Hay's "About a Table"

Efter detta var jag vrålhungrig, igen, men var tvungen att släpa mig till butiken eftersom sönerna druckit upp den sista mjölken som jag sparat för morgonkaffet. När jag återvände öppnade jag av någon anledning vårt tomflasksskåp varpå en triljon flaskor och burkar rullade ut på golvet och spillde och skramlade och hade sig och DÅ brast kamelens rygg!

(Kamelen, that would be me.)

"NEJ SAAAAATAN nu får det räcka", vrålade jag, "det här var droppen! Nu kommer ni hit ÖGONBLICKLIGEN och ordnar de här i olika kassar, hur satan är det möjligt att INGEN, INGEN utom jag i det här hemmet gör någonting överhuvudtaget utan att jag säger till!  Om ens då!"

Artonåringen dök upp och gjorde som jag sagt medan han muttrade att jag har något problem ( - jo, många! hormoner och dagdrivare being two of them - ) och är en hycklare och att de flesta flaskorna är mina ( - that's not the point! - ) och att i synnerhet de flaskorna som hade utrinnande bottenskyla kvar var mina ( - jaja, that's not the point either!)

Slutet gott allting gott, men var i säng först tolv och vaknade klockan sex, arg som ett bi. (Hormoner, ni vet, eller en del av er vet.)

Nytt bord kräver nya stolar, så dessa hade jag också beställt och de anlände idag eftermiddag med buller och bång, alltså bokstavligen, för postens kille beslöt dra upp dem för trapporna med en freakin' vagn! Tre våningar! En granne klev ut i trappan och jag trodde hen skulle detonera av ilska. (I do not blame hen.) Inte nog med detta, utan när jag öppnade lådan och artonåringen hjälpte mig att montera ihop den första stolen (för att jag var så håsig att det blev till ingenting) så visade det sig att den var fullständigt ridare. (Ridiculous, för den som inte hängt med oss sen tonåren.)

Alldeles för liten, för grund, för låg, helt ridare, helt enkelt.
("Kollade du liksom inte  specsen på förhand?" näsvisades sextonåringen. Well, shut up.)

Packade in stolarna i sina lådor igen, bar ner dem till bilen i två omgångar för retur varpå jag sprang sex kilometer i rena rama argelsen. (Ilskan, för den som inte kände mig som barn.) Det regnade hela vägen.

Och sen då?

En värdslig sak, det här med hormoner och bord och stolar och söner och tomflaskor och postgubbar och grannskap. (Och sönerna? De flydde till sin Far.)


 

tisdag 1 maj 2018

Första maj

Avslutade april månad med skumppa och goda vänner av olika suddighetsgrad....

(Min lyra tappade jag för åratal sedan och har ersatt med arvegods.)


 ....och startade maj månad med sushi och Netflix. 



May May be sunny, green and filled with happy moments.