Hur svårt kan det vara?

Vill minnas att jag föresatte mig att skriva 100 blogginlägg 2025.

Jag skrev två. Kanske kan jag ha som målsättning att skriva tre i år?

Men året passerade trots uteblivna blogginlägg och innehöll både höjder och dalar, som livet brukar.

Jag började året med en sväng till Estepona där jag golfade med Mor och Styvfar. Därefter några lyckade dagar med Kusinen i Malaga varefter jag spenderade ett tiotal dagar på Lanzarote och Fuerteventura med bara mig själv. 

När jag återvände som en ny människa men utan jobb eller mening med lifvet stötte jag på en liten butikslokal till uthyrning på hemgatan. I samma veva höll jag på att skapa mej en liten webbutik för min illustrationsbusiness och var trött på produktlagren som fyllde mitt hem. Jag har inte för vana att jäädä tuleen makaamaan så det dröjde inte länge innan hyrestavtalet var påskrivet och lokalen inredd till illustrationsstudio, webbutikslager och minishop.

Allt var annars på topp men i samma veva började jag få fasligt ont i ryggen. Diagnosen med kotor som rörde på sej och klämde nerverna satte lite sordin på sommaren och golfsäsongen då jag knaprade Burana som godis. (Eller nåja, inte som godis i mitt fall, för jag äter inte så mycket av det, men som vin eller chips, kanske). Därför blev det heller inga golfresor eller andra resor att tala om - jo en sväng till Tavastehus med tjugofyraåringen (som for the record är den yngre, ve och fasa så tiden går), men annars mest olika försök att bli smärtfri.

Därav blev intet, så efter många om och men beslöt jag ganska hux flux operera ryggen i oktober för att hinna repa mej med promenader innan snö och halka och dessutom eventuellt hinna med på Lillebrors femtioårsresa vid årsskiftet. Det hela skedde inte helt utan dramatik då jag blev nedsövd i onödan på första operationsförsöket fastän kirurgen inte var på plats. 

Smått traumatiskt att efter månader av ältande och veckor av nervositet inför operationen vakna upp och inse att inget gjorts. Nå, fick kaffe och smörgås och skickades hem för att komma på nytt en vecka senare och den gången gick allt som det skulle. Eller nåja - "vähäverinen leikkaus" betydde för min del ca 1,3 liter och därmed fem timmars operation istället för dryga tre, och nerven som frigjordes tog ju lite illa upp av att det tog så länge så jag var ju lite medtagen nog ganska länge. 

Hursomhelst fick jag grönt ljus att åka med till Mauritius över julen med Brors familj, sönerna samt en systerson, och det var ju nog årets räddning. Att ligga på soffan i höstmörkret började bli lite deprimerande (trots att jag hade mycket sällskap och hjälp hela tiden, lyckligtvis, annars hade jag nog tappat greppet.) 

I skrivande stund är det snart tre månader sedan operationen. Lever redan ganska som vanligt men det tar upp till ett år innan man kan återgå till golf och annan större belastning, då kotorna ska hinna växa ihop i lugn och ro. Sakta men säkert får jag nu börja konditionscykla, simma och lyfta mindre tyngder. 

Det hände säkert en massa annat under året också, men minns inte vad, eftersom jag inte skrev ner det. Vad lära vi härav?

Statistik från året som gick.

Jag hade föresatt mig att skriva hundra bloggtexter 2023. Det sket sig. Jag skrev 27.

Jag hade föresatt mig att läsa 50 böcker. Det sket sig. Jag läste 31.

Jag hade föresatt mig att gå till gymmet en gång i veckan. Jag var där typ 3 gånger.

Jag hade även bestämt att 2023 skulle bli mitt golfår. Jag spelade 26 rundor av vilka en handfull gick bra och min sving ser fortfarande ut som tack för sist (enligt både min avkomma och mina sporadiska golftränare).

MEN innan jag kliver ner i en djup depression genast i början av året ska jag påminna mig om att:

Jag tog ett tjugotal privata timmar i spanska under våren och började en ny spanskakurs på hösten.

Jag gick en illustrationskurs under våren och ritade betydligt mer än året innan. 

Jag fick lägenheten i Vallgård renoverad och uthyrd.

Jag besökte Budapest i januari, London, Gran Canaria och Teneriffa i mars, Stockholm i juni, Tavastehus i juli, Mallorca i september, Tammerfors i november och så Teneriffa igen i december.

Jag bytte butiksjobbet mot distansjobb och ströturer i Mariegatans butik då vi stängde Högbergsgatan i september - med facit på hand en mycket lyckad lösning för egen del, hur det går för firman återstår att se. Inom jobbet lärde jag mig en hel del nytt om social media marketing och analytik.

Jag inledde studier i webdesign på Helsinki Design School, mycket givande tills vidare. Jobbar som bäst med hemuppgifter kring färger, typografi och visuell identitet.

Jag fick en balkong!

Fortsätter året utan andra målsättningar än att hållas i rörelse och lära mig nytt. Inte för att ha målsättningar utan för att dessa livsingredienser gör mig lycklig, helt enkelt.

Gott Nytt År 2024!

Finlands Texas

Nej men se, jag har en blogg!

Juni passerade i en rasande fart, med utförsäljning i butiken på Högbergsgatan (mer om detta senare), happenings för inredningsplanerare, mässa i Billnäs, lagerförsäljning och utöver jobbet en del terrasser och middagar. Min förlorade son dök också upp och spelade ett varv golf med mig och den yngre sonen, som något oväntat börjat ta i klubban efter att jag släpade honom på en golfkurs på morsdagen. Midsommaren firades hos Bror och Svägerska med golfrundor på Gumböle och Hills samt bastu, grillmat, skumppa och vin.

Därifrån av och an hem för att packa om väskan och så bar det av mot Stockholm med samma gäng för inredningsinspirationsresa. Utöver besöken i butikerna Hans Mikael Inredning, Oscar & Clothilde, Brandstationen och Svenskt Tenn så promenerade vi otaliga kilometer, satt på otaliga terrasser och drack vin samt åt god mat och spelade nyinköpta frågespel. Mycket trevligt och varmt och soligt samt kravlöst, då vi fungerar på ganska samma sätt (läs: är snabba i vändningarna samt gillar vin och vandring) och det är helt okej att gräva fram sin bok ur väskan på terrassen och läsa i stället för att umgås.

Massor av kultur och shopping blev ogjort - en annan gång!

Av och an hem och vända och jobba distans och nu ÄNTLIGEN pustar jag ut på landet. Bortsett från gräsklippning, distansjobb och bastubad igår kväll har jag inte ännu hunnit med annat, men gjorde en ny bekantskap i bastuns tvättrum igår - sannolikt en bålgeting.

Har aldrig i mitt liv sett en så stor geting och den brummade som typ ett flygplan. Tyvärr hann jag inte få någon bild av den utan förde ut den med hjälp av ett ämbar och en dagstidning. Fullt SÅ stor var den inte, att jag behövde ett ämbar, men jag skulle i efterhand uppskatta den till minst 5-6 cm, fastän det på nätet står att de kan bli 3,5 cm. 

Det KAN förstås ha varit en asiatisk jättebålgeting - Vespa mandarinia - aka mördargeting, som jag också stötte på i mina efterforskningar. Dess vingspann kan bli upp till 7,5, cm.

(Bild: Google/HBL)

Allt är större här på Majudd (och i Texas.)

Back on track

Tillbaka hemma efter en lång weekend i London med sönerna* och en dryg solovecka på Gran Canaria och Teneriffa.  Planerade en bloggpost med grundläggande reserapport med massvis med bilder, men det får bli till en annan dag, om det ens blir av. Tiden rinner iväg som den brukar. Kan summera att det var en härlig resa med massvis av nya intryck; fotbollsmatch, tunnelbanor, museer, bonding med och mellan sönerna, sol, vin, cava, skrynkliga potatisar, gambas al ajillo, sand, saltvatten, långa promenader och lite trevande övning av spanska. 

Hem kom jag tidig onsdag morgon och har sedan haft butiksjobb torsdag-lördag och försökt acklimatisera mig i samråd med min post-travel-blues. Igår tog jag mig till mitt nya gym för andra gången i år - gör vågen - och har nu ont i varenda muskel i hela kroppen.

Eftersom jag inte tidigade hade tillräckligt att göra (krhm) så anmälde jag mig i en svag stund innan resan till en foto-instagram-brand-kurs som jag nu försökt komma ikapp med. Har ju även en illustrationskurs på gång och min spanska (som förresten börjar om en halvtimme, måste hinna äta också, så det här blir kort.)

Bilden från Santa Cruz får illustrera mitt liv som halvalkoholiserad singelpensionär på Teneriffa om tio år eller så.

*23-åringens resa blev lite kortare än våra andras, då han på Arlanda insåg att hans pass trillat ur väskan hemma i Örebro. Som den fyndige unge man han är, bokade han om sitt flyg och körde hem till Örebro efter passet och dök upp i London sju timmar efter mig och tjugoettåringen.

Tjugoettåringen å sin sida flög ensam hem från London - första ensamflyget. Hur det nu kom sig så blev hans dator i säkerhetskontrollen på Gatwick. Detta trots att vi alla checkade in samtidigt och allt gick lugnt till. Som den fyndige unge man han är hade han kontaktat fältets hittegodsbyrå och fått hem sin dator med kurir några dagar senare. Det kostade honom nittio pund, men slutet gott allting gott.

Recap av sommarens början (Del 2 - Tallinn)

Till varje bra sommar hör en golfresa med Bror och Svägerska, (även om golfen inte elltid är så bra). Den här fick sin start i och med en james Blunt-konsert i Tallinn, som flyttats ett antal gånger på grund av koronan. Nu gick konserten av stapeln i början av juni, så vi packade ihop den med några golfrundor.

Vi bodde snofsigt på Hotel Telegraaf i Gamla Stan. Förutom konserten och golfrundorna på Niitväljä och Estonian Golf & Country Club hann vi med Telleskivi, Fotografiska, goda middagar och ett och annat glas skumppa och vin.

Recap av sommarens början (Del 1 - Örebro)

Hade inatt en dröm vars innehåll påminde mej om drömmen med slalomhunden - bland annat för att den avslutades med att jag sicksackade omkring mellan små rykande bränder med min lilla Kuplafolkare - varför jag plötsligt mindes min blogg och beslöt titta in här.

På basen av mitt bloggande händer det ingenting, men i själva verket händer det ju en massa hela tiden. Måste väl referera lite, för att nästa sommar minnas hur jag spenderade den här.

I maj reste jag med tjugoåringen till Örebro för att hälsa på tjugotvååringen, där hans tusderar film & media på universitetet. Vi bodde tre nätter på Scandic och hann med en hel del:

• en och en halv golfrunda (en nia på City Golf Örebro och en runda på Nora Golf) 
• cykeltur med avrundande lunch i vattentornet Svampen
• biokväll på Filmstaden med tjugoåringen, där vi såg filmen om Zlatan, medan tjugotvååringen roade sig på en studentfest i 12 timmar
• en kväll på Prison Island, där jag insåg att varken kropp eller hjärna är riktigt på samma nivå som ungdomarnas, varför jag till sist blev ombedd att stanna i Escape-rummens tambur, för att inte sabotera hela uppgiften med min tantighet (= töntighet)
• några rundor biljard och några rundor bowling
• middagar på olika terrasser

Mycket angenäm vistelse och vacker och gemytlig stad, där tjugotvååringen föga oväntat känner typ alla.

PS. Under denna resa blev jag även bekant med uttrycket Karen, som ni kan läs mer om på Urban Dictionary.

2021 recap - förändringarnas år

Vaknade upp med en bestämd känsla av att jag måste ta en liten tillbakablick på det gångna året innan jag kliver in i det nya.

(Vaknade även av ett infernaliskt gnissel då hissbyggarna just idag bestämt börja såga trappräcke eller vad de nu pynjade med. Good news is att jag får en hiss tills mars.)

Jag sa för någon månad sedan att jag inte känner igen mig själv; brukar vara så full av energi och få saker till stånd, men känns som att jag tappat driven det här året och inte får något alls gjort. Min diskussionskumpan påminde mej om några saker jag gjort under det gångna året och då insåg jag att det kanske inte var ett så händelse- eller handlingsförlamat år after all.

Alltså, vad gjorde jag 2021?

Avslutade koordineringen av renoveringen av min Drumsölägenhet och fixade hyresgäst.

Sade upp mig från jobbet i mars, med sista dagen i maj. Under våren intensivt dubbelskift med gammalt och nytt jobb.

Åkte på golfresa till Åland så fort jag blev fri från gamla jobbet.

Koordinerade renovering av nya butiksokalen.

Åkte på roadtrip till Raumo och Nystad.

Spelade massor av bra och dålig golf.

Åkte till Åbo på golfresa.

Skickade min förstfödde till Örebro för film- och mediestudier.

Bar en miljon möbler.

Flyttade min yngste till ettan i Berghäll.

Koordinerade två renoveringar i familjeföretagets ettor på Mechelingatan.

Öppnade butiken på Högbergsgatan!

Deltog i projekt med nytt ERP-system och nya webbsidor (under arbete fortfarande...)

Påbörjade/återupptog/fortsatte/inledde (finnsingetverbfördetta) förhållande med en karl från mitt förflutna som nu ligger i någon slags semiseparation från sitt äktenskap. Det går sådär. Inget jag skulle rekommendera att pröva därhemma.

Reste söderut för första gången på två år! Las Palmas med sol, vin, och mat.

Firade min femtioårsdag på restaurang Southpark med 36 nära och kära, band, mat, dryck och dans.

Lät måla och tapetsera arbetsrummet som frigjordes när tjugoåringen fyttade hemifrån.

Läste 38 böcker. Målsättningen var femtio, men det får bli ett annat år.

Skrev ynka 35 blogginlägg.

Vilket händelselöst och oföretagsamt år, alltså! 

Random bildkavalkad följer.

Gott Nytt År 2022! 

"Ehtiikö kahville?" eller Life begins at 50

Fyllde alltså femtio för ett par veckor sedan. Firade detta med ohemula mängder skumppa, vin och mat i Las Palmas på sjukt fint hotell i kärt sistaminutensällskap. 

Resmålet valdes på basen av solgarantin, inte tack vara stadens oerhörda skönhet. Gamla delen är fin, men i övrigt en ganska dyster stad. Strandpromenaden var i och för sig också okej, om man undvek att titta på de 70-80-åriga strandlejonen som stod och stekte sig och drog i sina badbyxor för att visa upp sin utrustning. 

Tog en stund att repa sig från resan - man är ju inte så van längre - och när jag gjort det var det dags för min femtioårsfest på restaurang Southpark.

Är inte mitt bekvämlighetsområde att ordna fest för mig själv, men känns som att det blev lyckat! Stämningsfull restaurang, servicen funkade, bändet var okej (om än tempot lite långsamt för de mer fartfyllda gästerna) och alla tycktes trivas. Släpade på nattkvisten hem ett berg med presenter som jag öppade följande kväll efter att ha repat mej med pizza och serier.

Rätt så glad hursomhelst, att nästa fest jag går på är det som gäst.

***

Idag fick jag plötsligt Whatsappmeddelande från ett främmande nummer. "Ootko töissä, ehtiikö kahville?" Luskade ut numrets ägare och han var för mig helt obekant. Vi bytte några meddelanden och han visade sig vara typ en gårdskarl från Birkaland som misstagit sig. Jag sa att det är lite lång väg att ta kaffepaus för och att jag nog inte kan stänga butiken där jag jobbar, men tackade för inbjudan. Vi önskade varandra god jul.

Mycket händer här i trakten.

Back in business!

Vet inte om jag kan skriva längre? Gör ett haltande försök.

Efter månader av fifty-sixty semester och jobb är jag nu på jobb på riktigt. En liten renovering pågår i den hya butikslokalen och utöver det har vi burit dit kubikmetervis med varor och mera är på väg. Det ska inredas och beställas hushållsapparater och prislappar och printers och pryttel och nätbutiken ska uppdateras och tas i bruk och samtidigt är det inkörningsperiod i befintliga butiken. Spännande tider! Kommer knappast att gå sysslolös i det Nya Livet :) 

 

Semestern förflöt i rasande fart och värmebölja. Under denna hann jag med en tredagars golfkurs på Vierumäki som hjälpte mig att äntligen lyfta mitt spel till min någon gång för evigheter sedan uppnådda HCP-nivå (kring 32-34), vilket i början av sommaren kändes omöjligt. Efter kursen en tredagars golfresa i Åbo med Bror och Svägerska. Vi inkvarterade oss på fängelsehotellet Kakola, rörde oss smidigt med elsparkbärden mellan olika terrasser och restauranger och spelade golf på Kultaranta, Harjuttala och Meri-Teijo. 

Mellan varven alltid några dagar på landet där jag bland annat fick ex tempore besök av kusinen samt hann på sommarfest med åttio släktingar och hängde en dag på Strömfors bruk med Syssling som dök upp från Åland. 

Nu nästan färdig för hösten, men innan dess gärna lite mörka indiansommar-augustikvällar.