torsdag 31 januari 2019

Kanondag, kanelkväll.

Herregud så trött.

Så mycket jobb. Så mycket osorterat byke. Så mycket snö. 

En morgon körde jag ut genom porten och möttes av en gigantisk snövall. Fick hämta skovel på innergården för att kunna skotta ut mig och bilen på gatan. Lika stor vall mötte mig på kvällen när jag kom från jobbet halv sju. Gav upp och parkerade i hallen under Kaserntorget två nätter i rad. Idag körde jag in på gården och fick bara nosen av bilen att rymmas på min parkeringsplats. Får eventuellt backa ut genom portgången imorgon pga inget vändutrymme. That'll be fun. Hej, försäkringsbolaget.

Annars ju härligt med vinter och snö, men.

Avhämtade sjuttonåringen ikväll på andra adressen, mysigt återseende fast han bara varit borta en halv vecka. När han fixade kvällsgröt bad jag honom fylla på kanelburken själv, men han vågade inte, så jag gjorde det.




söndag 27 januari 2019

Rebel Heart

Härligt vinterväder idag gjorde mig sugen på borsjtjsoppa. Ville minnas att K-butikerna har en frusen version men besökte två och hittade ingen. 

För övrigt har jag under veckan jobbat, promenerat, utövat pilates, varit på konsert ( - svenska folk/country systerduon First Aid Kit - ), besökt ett farewell party och suttit fonduekväll. 

Levt mer än skrivit, synes det.






måndag 21 januari 2019

Moonstruck

Chattade med nittonåringen som körde sig själv och fyra armékompisar till Obbnäs igår kväll i FuckYou-bilen. (Med ett registernummer som börjar FCY kunde den ju inte heta mycket annat.) När rekryten vistats utomhus i -14 grader och isvind hela dagen var nyhetens behag som bortblåst (no pun intended) och han medgav att han var lite gonahtanut. Lejonmamman i mig har lust att knalla dit och lyfta upp någon överste mot en vägg med istappar hängande i takkanten och undra vem i HELVETE som har instiftat regeln att man inte få fälla ner öronlapparna på sin mössa förrän det är minus tjugo grader? Sånt svineri!

Lyckligtvis blir det varmare mot lutet av veckan när de ska ut och tälta, och jag tröstade honom med att det snart blir vår. 

I jämförelse ter sig söndagens strapatser på Hagalunds golfbana ganska patetiska. Iskallt om tårna, för tunn mössa och huva och till råga på allt beslöt sig Systers bindning på splitternya skidor att upplösa sig i sina bestånddelar på den högsta och blåsigaste kullen.

Vi var inte precis zen, men kom helskinnade och vindbitna fram och belönade oss med kaffe och skvaller på ABC. Senare tog jag mig på en lång simtur och bastubad till grannbadhuset. Mycket lyckat. Bilden något vindig, men jag hinner inte med perfektionism i det här livsskedet.


Imorse spejade jag ut genom fönstret efter blodmånen.

"Den skulle ju vara i nordväst", muttrade jag.
"Är inte det där nordost?" påpekade sjuttonåringen.

Det förstås. 


Den enda månbilden jag har är av den som hängde över Kirran igår kväll och höll mig vaken halva natten.


lördag 19 januari 2019

Norskt näringsintag.

Häromkvällen begav jag mig mot Spindelparken och letade rätt på nittonåringens bil i snödrivorna med avsikten att putsa upp den och kolla om den startar. Därav blev intet eftersom dörrlåsen frusit så jag inte ens kom in i bilen. Promenerade i stället hem efter min kamera och tog ett varv runt Brunnsparken och knäppte fingrarna stelfrusna. Det är så fint med all snö och så tyst och dämpat att jag nästan börjat gilla januari.







På fredag avhämtade jag rekryten och två av hans kompisar i Obbnäs. Det var ett kärt återseende och rekrytens farhågor som han beskrivit för sina kollegor ( - "kun pääsen kotiin niin äiti on varmaan vastassa huutamassa että mun pitää siivota mun huone tai jotain" - ) besannades inte utan han serverades en varm måltid och ett nyinrett rum.

Idag vaknade han före mig (!) som nog öppnade ögonen vid åtta men somnade om och steg upp närmare tio. Drog iväg på spaduppköp och synkontroll. Senare luddag på Penelope med Bror och Svägerska innan vi tog oss till resemässan, som snarast tog kål på all eventuell resfeber. Dock hjälpte ytterligare ett glas vin att återuppliva den.

Googlade på skoj ordet luddag som jag trodde jag uppfunnit helt själv, men nej!

Urban Dictionary: Luddag is the Norwegian name for the meal between lunch and dinner. (Lunch and middag.) 

Great minds think alike, som min Far brukar säga. 

På kvällskvisten innan nittonåringen sökte sig till det andra hemmet för att dricka brännvin grävde vi fram hans bil med min nya spade och tinade upp låset med hjälp av en påse hett vatten. Bilen startade som ingenting. Vem skulle ha trott det?

tisdag 15 januari 2019

Lugnet före snöstormen

I söndags tog jag mig efter många om och men till Hagalunds golfbana för vinterns första skidtur. I rädslan för mörkrets inbrott skidade jag bara ett varv, som enligt skidkartor jag hittat på nätet är 3,7 kilometer. Kanske lika så bra att jag inte skidade längre, eftersom redan detta resulterade i faslig muskelvärk på ovanliga ställen. 

Ska som nästa leta rätt på kvällsupplysta spår. Kanske.



Sjuttonåringen idkar sin egen sport och vann igår med sitt lag två utdragna matcher i Counterstrike-turneringen Insomnolence som arrangeras av hans skola (Prakticum). Deras lag - Los Baldos - gick alltså vidare och fortsätter nästa vecka. Spelet går basically ut på att ta livet av så många som möjligt på möjligast korta tid, men efter att ha läst handböcker i Esport är jag beredd att stöda honom i hans hobby som tydligen gör honom mycket lycklig. För övrigt avverkar han sin sista praktikvecka på Arbis IT-avdelning och återvänder till studierna på måndag.

Jobb har jag så mycket att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Väljer tillsvidare det förra. Har tydligen också lärt mig något under årens lopp för håller krampaktigt fast vid min fritid. Työt eivät tekemällä lopu, eller hur, fast visst har det ju också hänt.

Idag hann jag hem och vända innan min pilatestimme som jag nästan somnade på. Utöver huvudvärken jag skaffade under det påföljande bastubadet har jag en hemsk boksmälla efter att avslutat Mikael Persbrandts skandalösa memoarer som gärna fått räcka mycket längre. Nästa på listan är Michelle Obama som jag fick i julklapp.

Zzzz. 





lördag 12 januari 2019

Blues it and it's done.

Fredag kväll fantastisk blues på G Livelab med Ina Forsman. Klubben hade en mycket smidig men förrädisk app där man kunde beställa drycker rakt till bordet och de kom på direkten, pyytämättä ja yllätyksenä.




Sov på grund av rödvinet mindre gott men klockan ringde sju. Fick liv i sjuttonåringen lite före åtta och så begav vi oss iväg mot Obbnäs för besöksdag hos den färske rekryten. Han tog mycket stolt och världsvan emot oss och visade oss runt innan vi till slut fick kaffe och bulla i Sotku. 



Om man bortser från att hans säng är fem centimeter kortare än han själv och han därmed även är den längste i sin trupp och därför utsetts till spanare - eller vad sjutton det nu hette när han går först i ledet - så tar han militärstarten med ro och tillförsikt. Lillebror märkbart imponerad av allt.

Efter besöket fortsatte sjuttonåringen och jag till IKEA där vi inhandlade bordsskiva och andra nödvändigheter och slängde i oss varsin trave köttbullar. Hem och vända och så knallade jag ut på stan för fotografering och friskluft och senare ad hoc tvåtimmars kaffeträff med ex-svägerska. Hemma igen på kvällskvisten fortsatte jag med projektet byta-pojkarnas-rum som jag påbörjade häromkvällen. 

Det är en lycklig sjuttonåring som fått det större rummet med fönster - lyxigt värre! - och plats för två spelmonitorer.


Hur rekryten ska anpassa sig till alkovkyffet oroar mig inte fullt så mycket efter att jag sett hans korta säng på staben. Den här är åtminstone fulla två meter. Dessutom hann jag som utlovat rama in hans julklappspussel som han fick klart innan han ryckte in. Välkommen på permission om en vecka.



måndag 7 januari 2019

Om bebisar

På sistone har jag upprepade gånger drömt om om bebisar. För några nätter sedan var det ett gäng fyrlingar i ettårsåldern som kunde prata. Följande natt var det bara olika garvande bebisar. Var ju tvungen att googla fram vad det betyder.

Dreaming of babies may represent an immature aspect of yourself or a new aspect of yourself that is still maturing or developing. It may also symbolize a part of you that is feeling neglected or needs to be nurtured, loved and accepted by you. ... A baby dream may also be prodromal and is telling you that you are pregnant.

Med hjälp av uteslutningmetoden kom jag redan lite vidare med min analys.

***

Precis som jag började tröttna på min självvalda enstöringstillvaro började telefonen plinga. Lördag eftermiddag spenderade jag på Löyly med god vän där vi badade två sorters bastu och kastade oss i havet tre gånger, varvat med skumppa. Mycket lyckat koncept, om man bortser från att det luktade unket i alla våtutrymmen och att omklädningsrummet måtte vara designat av en karl eftersom det rymde ungefär en fjärdedel av vad det borde. Följaktligen promenerade jag hem med vått hår som frös till is under mössan, eftersom det var otänkbart att köa till en fön eller att torka håret i all unkfukt för den delen.

På kvällen med Bror och Svägerska och bekant par till Pjazza på middag påföljt av drinkar och seriösa diskussioner på Klaus K och Bronda. Mina försök att locka till dans misslyckades, så var hemma redan kring två.

Söndag läste jag i Mikael Persbrandts memoarer och släpade sedan mina söner på sushi och Luxvandring. De vände hem efter halva och jag kan inte klandra dem. På Tölövikssidan var det på sina ställen svårt att identifiera vad som var konstverk och vad som var ljusskyltar. Kryllade ju dessutom av folk som man helst velat meja ner, men det kunde man ju inte. Kameran kom med och hade fulladdat batteri men inget minneskort, så det blev bara några mobilbilder. Tölösidan var bättre då det är vackra kvarter och videoshowen på nationalmuseets fasad var fin men då hade jag redan ganska kallt om tårna.

***

Idag jobbade jag förmiddagen hemifrån för att hinna ge nittonåringen en kram innan han tog sitt pick och pack och ryckte in i armén. På tal om bebisar.

 
 ***

Funderade på nyårslöften men blir inga sådana eller någon vit januari i år heller. Eller nåja, lovade mig själv att ta en titt på min tidsanvändning för jag begriper inte vart min tid tar vägen. Det finns så mycket jag vill göra och så lite jag tycker mig hinna med. Vad har jag gjort ikväll till exempel? 

Plockade upp sjuttonåringen och gick med honom till posten för att avhämta fötter till hans datormus. (Don't ask.) Förde honom till hans far och undrade om han ville stanna i butiken och köpa mat i det fall att Faren inte bullat upp något. "Nej egentligen inte, för jag har redan tagit med en halv liter glass från dej." Jamen dåså. Åkte hem och åt en youghurt och knallade iväg till gymet och hem igen via matbutiken. Min Far dök upp för att få underskrift på ett papper och sen slängde jag i mig en snabbmiddag och tog en dusch. Ordnade byke i mängder och hux flux var klockan nio. Slog mig ner här, och nu har jag tydligen fått fyrtio minuter att gå till den här texten, vilket är absurt mycket, men bättre tidsanvändning än att surfa på Facebook. 

Hoppas någon orkade läsa hit ända, och om inte så har jag åtminstone dokumenterat mitt rafflande liv för att kunna läsa på ålderns höst.

fredag 4 januari 2019

Kiitos ja anteeks.

Imorse i ottan klev två reparatörer in för att fixa min tupp och mitt vindiga duschskåp. Den ena hade vackra stjärnögon och den andra påminde mest om Håriga Rumpan, karln som brukade vänta på buss nummer 287 med oss i Nupurböle som små. Snälla var de båda två och jag lämnade dem med sitt och körde till kontoret genom mysigt snöväder. Allt jag åtog mig gick som smort och tidig eftermiddag begav jag mig med stora farhågor till Sörnäs för att skaffa boendeparkering åt nittonåringen. Föreställde mig timmar av väntan i någon betonglokal utan fönster och var helt säker på att anstalten antingen skulle hinna stänga innan det blev min tur eller åtminstone att Håriga Rumpan Vol 3 skulle betjäna mig om jag någonsin hann fram till disken. 

Döm om min förvåning när lokalen var så fin att jag knappt vågade sätta mig i sofforna. Efter en väntetid på endast tio minuter blev jag inkallad i en glasbur där jag betjänades av en dam som log så brett att jag trodde hon skulle spricka. På tre minuter fick jag en ny boendeparkeringsdekal för två bilar och tack vare den smidiga betjäningen var det lätt att förlåta henne för att hon laminerat in ett hårstrå på baksidan av kortet.

Jag hann redan tänka att januari blivit min vän tills jag senare i matbutiken tappade olivoljan i golvet bredvid snabbkassan.  


onsdag 2 januari 2019

Plåt, porslin, pojkar och psykofysik

Började morgonen med att tappa en parfymflaska i tuppskålen. Trodde inte mina ögon när jag böjde mig ner för att plocka upp den. 


So January.

Nå, tur i oturen att jag inte behövde fiska efter den i vätskan. Och att vi har två tuppar. 

Påbörjade alltså arbetsdagen med att mejla Laattapiste och avtala om nyinstallation.

Jobbet smakade guld för första gången sedan jul. Var otroligt effektiv och duktig och hemma först efter sex. Plockade upp nittonåringen på andra adressen och fortsatte till Gräsviken där vi avhämtade hans VW Polo som varit Fars hustrus sommarbil och har nitton år på nacken, den med. 

Lite rörande kombo.


Den färske bilägaren öppnade hoppfullt kylskåpet men suckade djupt.
"När du sa att det är lite knappt med mat så var det världens underdrift. Hur kan någon ha så här lite mat i kylskåpet?"

Och då ska vi minnas at han kom hit från sin Far.

Fanns ju i och för sig forellrom och tomatsoppa men duger det inte så. Jag lommade iväg till butiken via min kinesiska massör (- William, mycket bra till skillnad från Jason som nästan tog livet av mig och Nic som avslutade med att kittla mig och fnissa högljutt - ) och släpade hem två kassar mat till de två otacksamma drasuterna. 

(Jo, jag skickar dem också till butiken ibland och igår klev sjuttonåringen in med en egen makaronilåda och idag tömde den ena diskmaskinen och den andra fyllde. Så inte är jag helt under toffeln.)

tisdag 1 januari 2019

Hur det blev som det blev.

Detta med årsskifte. Hur jag utan att medvetet planera göra något slags årsbokslut ändå stannar upp och känner efter, funderar, undrar. Var jag är. Vad jag vill. Vem jag är. Hur allt blev som det blev. Om jag kunde göra något annorlunda. Leva på ett annat sätt. Att fira både jul och nyår allena var mitt eget val och jag behövde det nu. Det fanns en tid då jag drömde om allt detta mer än något annat; att få vara ensam, resa ensam, leva ensam och ta ansvar bara för mig själv.

Vill jag det fortfarande? Är det fortfarande min dröm eller kan jag tänka mig något annat? Borde jag tänka mig något annat? Kan jag ändra på det eller är det så här jag lever resten av mitt liv? Lite som en ö, fast ingen människa är en? Söker mig dit och till dem som inte ger mig något? Som inte bryr sig om mig på riktigt?

Har jag inte lärt mig någonting?

Såg filmen om Juice i eftermiddag för kunde inte gå till gymet för tappat bort mitt gymkort. Grät en skvätt. Man behöver det ibland, i synnerhet om man mestadels låtsas stark och självständig fast man egentligen är bara ett litet skrutt. Och det är januari dessutom, that sucker.
  
I skrivande stund klev en rödhåring in i min tambur och emottogs med tacksamhet. Jag fick inte ens den vanliga knytnäven i ögat när jag kramade om honom. Kanske har jag gjort något rätt här i livet i alla fall?

30 - 1 till januari. Kanske ska jag rita mig igenom denna månad?



Gott Nytt År! 

PS What happens on Blogger stays on Blogger. Ni ska alltså inte ringa och trösta mig bara för att jag är lite dyster, för då skiter ju sig hela mitt ö-koncept.