söndag 29 april 2018

The Outcast

Tog en sväng till stugan på grund av oöverkomlig längtan. 

Artonåringen åkte till Tavastehus för att "chilla hos en kompis" på ett hotell som inte längre är ett hotell utan tydligen en plats för dagdrivare att chilla på. Sextonåringen sa "antagligen inte" när jag frågade om han hänger med till landet, så jag lämnade honom att sova när jag körde iväg lördag förmiddag.

Fick jobba på gården i solsken under lördagen varefter jag hjälpte Mor med diverse flyttande av prylar samt blev bjuden på strandbastu och middag. Styvfar hotade som vanligt med ostbricka men jag rymde hem innan den dök upp.  

(Ännu inte säkert på om ostbrickan finns på riktigt eller om det är en citytarina.)





Idag åt jag morgonmålet i sängen (!) med boken The Outcast av Sadie Jones - (pocket på finska visserligen, och då heter den Kotiinpaluu) - och datorpysslade tills det tyvärr blev regn, så jag dansstädade och fulsjöng iförd hörlurar. 

På min Spotifylista återfinnes bland annat dessa (Shazammat här och där):
 
Körde hem via Motonet i Borgå där jag köpte nya vindrutetorkare efter att först innan start ha klippt av två långa slamsor som hindrade sikten. Killen som snällt nog knipsade fast dem åt mig trots att de normalt inte har denna service på söndagar sa "Ojojojoj, de här var det inte mycket kvar av!"

No shit, Sherlock.

Jag körde tjugo meter bara för att inse att han satt höger torkare till vänster och tvärtom. Den högra stack följaktligen tio centimeter utanför vindrutan. Jag klev ut, bytte plats på dem och körde hem där mina söner knappt märkt att jag varit borta. Ej heller hade de tömt diskmaskinen. 

Önskemål för Walborg: dansa mera.

torsdag 26 april 2018

Familjeporträttet

Livsnjutaren:


Introverten:



 The Stuck Up Bitch:



It ain't over till the fat lady sings.

Hemma igen efter en sväng i soliga, tjugofemgradiga Bayern. Sov som klubbad inatt efter två nätter med dålig sömn på grund av ingen aircon på hotellet, intensiva dagar, sena middagar (med brandy) samt fönster mot gatan. 

Ikväll middag med söner jag inte sett på ett par veckor. 

Den ena otroligt långsmal; "Oj vad du ser mager ut", sa jag, "har du alls ätit medan jag var borta, du måste äta mera!" varpå han kontrade "Du ser fet ut, du måste äta lite mindre."

Den äldre har inte varit hos barberaren på månader och hade dessutom på pin kiv odlat en spretig mustasch.  Jag undrade om han sökt jobbet jag tipsat om, varpå han sa att nej, det hade han inte, för han hade spelat med en annan dagdrivare sen han vaknade. "Vad ÄR det du håller på med", stönade jag. "Jag njuter av livet", kontrade han, "i stället för att vara en sån där stuck up bitch."

Jag kunde ha gråtit men jag skrattade så jag nästan trillade av stolen.


* Urban Dictionary, Stuck up Bitch: a girl or a women who is generaly ugly or stupid and thinks shes better than everyone else

P S ..... and fat, too, obviously (red.anm.)


söndag 22 april 2018

Tala är silver men tiga är guld?

Lite tyst här på bloggen, tycks det. Eftersom jag reser till München imorgon lär det inte bli något större liv i luckan här de närmaste dagarna heller.

Men mina fönster är åtminstone rena och idag har jag läst två tredjedelar av Laura Manninens Kaikki anteeksi. Ännu har i boken inget sådant hänt som jag  inte själv antingen förlåtit eller blivit förlåten för. (Men parförhållanden är ju knappast mitt starkaste område, så.)

 
And that's all I had to say about that. Skärper mig kanske med skrivandet när tillbaka i slutet av veckan.

onsdag 18 april 2018

naturlig prozac

Lämnade bilen på jobbet, tog metron till centrum, drack en smoothie, köpte allergimedicin, kontaktlinser, ett par skor och två kavajer (- fel storlek? tänkte jag när jag prövade dem hemma senare, sablar! -) drack en smoothie till, promenerade hem via Granit där jag köpte nya galgar för nya kläder, drack en smoothie till, drog på mig trikåerna och drog ut på stan, igen. Idag var det lätt att springa och jag blev sjukt lycklig men till sist blev jag också så hungrig att jag trodde jag skulle avlida. Släpade mig hem och slängde i mig en tallrik avocado, skinka, ägg och räkor. 



Nu försöker jag bli sömnig. Det lyckas inte särkilt bra så hällde upp ett glas rödvin som hjälp. Imorgon bitti är jag säkert lika sömnig som imorse då jag tvangs snooza för att se vidare på min dröm, där en udda tant - som senare visáde sig vara jag själv - hade en liten mysig bokbutik. 

tisdag 17 april 2018

Jason: Very stiff.

Klickrubrik, ha-ha. 

Sorry to disappoint you.

Jason var min kinesiska massör idag.  
"Very stiff shoulders, very stiff back, very stiff neck." 
 
***

Min äldre son hoppade hux flux på ett plan till Budapest i förrgår. Jag grälade avundsjukt på honom för hans ansvarslösa livsstil och föreslog att han skulle flytta hemifrån. Det ville han inte.

Min yngre åt ikväll en avokado med räkor och packade sedan sin väska och knallade iväg till sin Far.

"Vaknar du imorgon?" frågade jag.
"Jupp. Har en rolig dag i skolan ju. HTML och sånt."

***

Nu ska jag tvätta bort min lermask ur ansiktet och annat viktigt.


lördag 14 april 2018

Schwung....

...sa det, och en vecka passerade. För första gången på länge har jag haft så mycket jobb att knappt hunnit tänka en egen tanke under arbetsdagen. Tisdag tvangs jag skippa min bastutur på grund av husbolagets styrelsemöte. Onsdag lyckades jag äntligen påbörja min skattedeklartion varefter jag släpade min äldsta son till Galna Dagarna för att pröva kostymer eftersom han nu bevisligen blir student i år. Det började krypa i hela kroppen av att stiga in där i larmet och efter att ha prövat två i vilka han såg ut som en förvuxen seriefigur gav vi upp och gick till Halonen i stället. Där hann vi precis hitta en lämplig modell för extra långsmala och konstatera att buntarna måste förlängas innan butiken stängde. Torsdag kväll gick återvände vi alltså för att mäta upp korrigeringarna och beställa studentmössa. Tittade samtidigt in i en presumtiv festlokal och skickade upprymt bilder till sonens far. Denne vidhöll dock bestämt att festen kan och bör hållas hemma hos honom. När undertecknad ifrågasatte hållbarheten i detta arrangemang föreslog sonens far en planeringspalaver för att fördela ansvaret. Ser man på. Så går vi med andra ord vidare tillsvidare.

Efter allt detta sprang jag ett varv runt Brunnsparken i för tunna trikåer och för varmt på överkroppen. Hormoner, gatudamm, pollen och en fullspäckad vecka gjorde mig totalt kraftlös och oföretagsam. Halv tio klampade sönerna iväg till butiken "för det tycks ju inte serveras någon mat i det här huset idag". Nej då, det tycktes det inte.

Igår efter jobbet min vanliga runda med gym, hämt-sushi åt mig och sextonåringen eftersom artonåringen åkt iväg och hälsat på kusinen och himmelsk bastu. Hann dricka ett glas bottenskylt med rödvin innan jag kröp i säng, släckte lampan klockan elva - när hände detta senast på en fredag? - och sov tio timmar i ett sträck.

Ute full vår, längtar oerhört till landet där inte ögonen slammas igen av gatudamm eller halsen känns som ett rivjärn och solen säkert värmer och det börjar grönska och man har naturen rakt inpå.

måndag 9 april 2018

Flickalillifiering (tytöttely)

Mina söner kom äntligen hem! Vi hade inte täffats på över två veckor tror jag. Men den äldre var ledbruten och asocial efter att ha vunnit höntsä-futsal-FM-guld igår och den yngre var mitt i ett spel när maten blev klar så han åt i sitt rum. Ett kärt återseende trots allt.


Artonåringen och jag diskuterade som sagt hans framtid och prioriteringar över chat förra veckan och det blev inget bra alls. Kunde än en gång konstatera att det är omöjligt att kommunicera mångsidigt genom elektroniska medel. God kommunikation kräver fysisk närvaro; så är det bara. Är nu mycket mindre oroad över hans framtid efter att ha rufsat om honom i håret och serverat honom Burana och magnesium och lax med potatis. 

(Mindre orolig och mindre arg även om han sa att "Sluta oroa dej, jag kan alltid fara till Barbados och bli en Instagram-stara om jag inte kommer på vad jag vill studera" samt "Jo jo du började studera genast efter skolan, men hej, du är flicka.")

torsdag 5 april 2018

Trädfällningspåsk

För den som inte är på Facebook men eventuellt kan vara intresserad (Läs: min Far) så kommer här en recap av påskhelgens trädfällningstalko.

Planen var följande: mer hafv och mer solnedgång:



Bror och svägerska anlände punktligt tio trettio på långfredag morgon med pickup, Avant och klabbmaskin.

 
Svårt att beskriva effektiviteten i ord, eller ens bild. Träden föll som käglor och vi samlade ris och eldade som besatta. Kokkon ville inte ta sig och fick vi fjutt på den först efter att Styvfar tipsat om att tända med torr bastuved. Voilá!


...och nu är det ju inga små träd vi talar om....





 

("Vi kunde ju varit i Paris på påsken", sa svägerskan. What? Why?)



Min tomt är ju något utmanande då den är så brant, men envisheten hos min Bror är häpnadsväckande. Med ett idogt frammande och backande tog han Avanten ner till stranden medan han grävde väg genom snön.


När träden var fällda och riset eldat återstod att roada upp stockarna till huset för klyvning. Lördag morgon vaknade jag av att Bror redan brummade omkring på tomten i ottan. (Okej okej, klockan halv tio, men ändå.) 

 


I slutskedet krisade det till sig då rampen han byggt för den brantaste biten tappade greppet gång på gång och åtminstone för oss åskådare med hjärtat i halsgropen såg det ut som att han stjälper eller trillar på rygg när som helst.


Men på någon vänster tog han sig upp och fick de sista stockarna med sig.




Efter detta frågade jag om han eventuellt vill ha kaffe. "Fyra smörgåsar med ost", beställde han, eftersom han ätit endast fyra smörgåsar med ost till morgonmål någon timme tidigare. (Genfel? Red. anm.)




Sedan följde klyvningsarbetet. Det gick som på räls (om man bortser från att det ur min synvinkel var det tyngsta och mest utmattande arbetspasset på hela helgen eller kanske någonsin under hela mitt lilla liv). Bror matade, Svägerskan sorterade och jag bar in i vedlidret. En och en halv, två timmar kanske? 




Ni ser mängden stockar, eller hur, och föreställer er tyngden på våta tallvedsklabbar. (Jag gick inte till gymet när jag kom till stan.)


Under dagarna två fälldes på min tomt sju stora träd (sex tallar, en björk) och fyra-fem mindre (enar, tall och asp). På Brors tomt två granar; en jätte och en mindre, ruggig en. Så liten och ruggig att Bror beslöt fälla den utan större förberedelser, vilket resulterade i att den efter våra panikartade rop och fruktlös motverkan och snördragning inte föll ut på isen utan åt andra hållet. Men lyckligtvis mellan utetuppen och Brors stuga. (Som de facto har en buckla på åsen från tidigare. Tekevälle sattuu.)

Mellan varven matade jag oss med gravlax, ägg, rostbiff, smörgås och rökt lax. På kvällarna fick vi bastu hos Mor och på nätterna sov vi som klubbade. 

Så här såg det alltså ut innan...



...och efter.


Och så här såg  - den om projektets omfattning intet ont anande - bloggaren ut innan talkot...
 
...och efter:
 
 
(Helgen innehöll även ett fall pladask på gårsdplanen på väg till utetuppen iklädd Crocs; ett 40-gradigt bastubad då det alltför sent gick upp för mig att färsk ved inte brinner bra, morgonmål i sängen med en god bok på måndagen då det äntligen var så asigt väder att man inte kunde knalla ut och kvista buskar samt, som ni såg tidigare, lite örnskådning.)

Huoleton Huhtikuu

Vi hade Muoviton Maaliskuu och nu tydligen Huoleton Huhtikuu. 

(Borde ha skrivit detta inlägg på finska men nu blev det inte så.) 

Helt bekymmersfri är månaden inte. Till exempel har jag fortfarande dåligt samvete för att jag under plastfria mars månad köpte typ tre tygkassar vid olika tillfällen och ändå alltid glömde ta med dem till matbutiken och tvangs köpa plastkassar. 

Ett annat bekymmer är roskisen (soppåsen) som läckte i min bil på vägen från stugan. Jag intalade mig att det var bara smulten snö, alltså vatten. Idag två dagar senare när "vattnet" på gummimattan inte ännu hade torkat och min bil luktade som om någon dött i den var jag tvungen att inse att det var laxfett.

Gummimattan ligger nu i blöt i badrummet.

Eventuellt oroar jag mig också lite för min förstföddes närframtid. Utryckte mig min vana trogen ytterst diplomatiskt i saken och fick som svar en radda huvudlösa förklaringar - som påminde mig om förklaringar från övriga individer som hört mitt liv till vid olika tillfällen, inga namn nämnda - och ett avslutande "Ommmmgggg är du retarded eller". Telefonsamtalet som följde efter denna chattdiskussion varade inte länge då jag fick luren i örat av personen i andra ändan.

Bekymmersfri, my ass.  

Men hej, jag fick som fick också (sain kuin sainkin) några bilder på örnar under påskhelgen! 

En som flög upp från isen efter kvällens bastubad. 
(Alltså mitt bastubad, inte örnens, ha-ha.)


Och den här, som seglade i vinden ovanför stugan när jag redan var på väg hem till stan och fick gräva fram kameran ur bakluckan.



måndag 2 april 2018

April


April månads kalenderbild - "Drifting & Dreaming"