tisdag 28 februari 2023

Att leta efter Wally

Idag på min spanskatimme fick jag leta efter Wally och samtidigt försöka berätta allt som händer på bilden.


För övrigt försökte jag berätta för min spanskalärare att jag under helgen varit på en konsert med den svenska country-folk-duon First Aid Kit, träffat mina söner och tjugotreåringens svenska flickvän över en italiensk middag på restaurang Olivia Centra Station, druckit skumppa på kvarterskrogen med Syster och Sambo samt badat bastu och simmat i vak.

Nu har jag berättat det för er också. 



onsdag 22 februari 2023

TV-middagen och överraskningen i kylskåpet

Mitt "försvunna" ägg hittade jag aldrig, så utgår från att jag ätit upp det trots allt. Tankspriddheten uppenbarar sig även på andra sätt. Idag hittade jag i kylskåpet de nyckelknippor jag köpte häromdagen för att hålla ordning på nycklarna till olika hyreslägenheter, men som försvann spårlöst medan jag packade upp mina inköp.



Mycket annat fanns det inte i kylskåpet, men i bakgrunden skymtar stommen för min middag, fajitas-kycklingbitar. (Och en av kallsan skrämd eller sällan-defrostad kylskåpsvägg.)

Middagen inmundigade jag framför TVn för att hänga med i nyhetssvängarna. 


Tyvärr blev jag avbruten av WOLT-chauffören som hämtade min matleverans, trots att jag just svurit på att jag skulle sluta med att beställa hem mina matvaror och i stället göra välplanerade en-gång-i-veckan-stötar till någon lågprisaffär i utkanten av stan efter att jag sett mina matutgifter för den gångna månaden. Nå, den goda avsikten sket sig, kan man konstatera.

Men jag woltade åtminstone inte hem färdigmat! (Bloggaren klappar sig själv på huvudet.)

lördag 18 februari 2023

Det försvunna ägget

Imorse kokade jag två ägg till mitt morgonmål, och så slängde jag i mig det ena medan jag läste mina jobbmejl. Sedan steg jag upp för att ta det andra ägget ur kastrullen, men då var det borta. Det är ju möjligt att jag ätit båda utan att tänka på saken, men jag hittade bara skalet av det ena.

Den illvilliga förkylningen börjar äntligen vara förbi. Nå forfarande låter jag som om jag pratar ur en källare och då och då drabbas jag av torrhosteskov och är helt och håller rätt så kraftlös, men voiton puolella! Då är det femton dagar sedan jag blev sjuk och tjugo sedan de första känningarna. Vansinne! Kanske kan jag gå till gymet igen i april?



Rosorna köpte jag åt mig själv lämpligt till vändagen.

onsdag 15 februari 2023

Choosing my battles.

"Det är sjukt hur snabbt tiden går", skrev tjugotreåringen när vi chattade idag. Tycks vara ett allmänvärldsligt fenomen. 

Hemma från jobbet åt jag middag och drack en kopp kaffe. Tittade på sista kvarten av sista avsnittet av en serie som blev på hälft igår kväll - The Liar på HBO Max - varefter jag knäppte på min dator för att ta mig en titt på IKEAs klädförvaringssystem med tanke på om mitt Rummet Detta skulle bli en walk-in-closet i stället. Medan jag höll på mindes jag illustrationskursens uppgift som lagts upp imorse, och tänkte att jag påbörjar den. 

Veckans uppgift var en redaktionell illustration till en artikel med rubriken "Neandertalaren lever vidare i oss". Innan jag ens läst klart artikeln började jag skissa och två timmar senare var bilden klar. Inte så genomtänkt och inget tekniskt eller konstnärligt mästerverk, men do it and it's done.


När jag var klar med detta visade det sig att klockan var 22.30 och jag hade missat tians nyheter. Igen. (Mer en regel än ett undantag är jag rädd.)

tisdag 14 februari 2023

måndag 13 februari 2023

Att "göra ingenting".

Den här förkylningen är en seglivad jevfel. Har nog tillfrisknat såtipass att jag jobbade hela slutet av förra veckan och körde ut till landet på lördagen. Det var vackert, soligt och vintrigt väder och The Wizard of Oz skötte sig utmärkt.






Hade planerat att göra ingenting (= studera spanska, rita, läsa, bada bastu och planera renovering) men blev ex-tempore inbjuden till Mor på blinier och några glas vin. 

Det var mycket angenämt men i kombination med att jag städat och möblerat om i tre timmar efter att jag anlänt så kände jag mig på söndagen som om jag sprungit en maraton dagen innan. Låg med andra ord ganska lågt, tittade på diverse serier och ritade klart veckans uppgift för illustrationskursen samt tillredde en potatisgryta med oliver, feta, höna och tomat och avrundade dagen med bastubad.


Inatt sov jag nio timmar (!) och startade mot stan tidig förmiddag för att hinna till illustrationskursens gruppmöte klockan två (online, alltså.) På vägen stannade jag i två större järnaffärer för att välja kakel och badrumsmöbler; det börjar bli lite bråttom då renoveringen börjar imorgon. Efter illustrationskursen var det spanskaläxor och spanskatimme. Fy fasen så det var knaggligt efter två veckors paus! 

Imorgon står det främst renoveringsplanering på agendan och resten av veckan är jag i butiken, så nog skulle jag gärna snart få tillbaka min vanliga energi och sluta låta som om jag pratade ur en burk. 

onsdag 8 februari 2023

Skrivkvarten

Ska stänga butiken om en kvart, så få se vad jag hinner plita ner innan dess.

Är alltså på benen igen, om än inte fullt frisk. Den här sjukan har varit allt annat än tråkig! Varje dag någon ny överraskning! Ett par kvällar redigt över trettioåttagraders feber, vilket betydde att jag frös som en hund och inte kunde läsa eller se på tv, så det var bara att ge upp och krypa under täcket. En dag hade jag så ont i nacken att det knappt gick att vrida på huvudet. I något skede tappade jag luktsinnet (Måste testa om det har återvänt, ett ögonblick - jo, nu känner jag en svag doft av kaffe när jag sticker näsan i espressomaskinen.) 

Imorse var mitt ena öga igenmurat och jag mindes att aj jo, ögoninflammationen saknas ännu! Men det verkar som att det bara var ett resultat av allt innehåll i mitt huvud på morgonen (och då menar jag inte den enastående IQn).

Mina fellow kollegor är någon dag före mig i sjukdomsbilden men är inte närapå återställda de heller. 

Till mer än detta räcker inte fantasin idag, fastän det återstår åtta minuter av kvarten. Jag kan avsluta med en bild jag ritade igår i min illustrationsworkshop som började med en "Draw-this-in-your-style"-kvart.




Minions (/ˈmɪnjənz/) are a male species of fictional yellow creatures that appear in Illumination's Despicable Me franchise. They are characterized by their childlike behavior and their language, which is largely unintelligible. ( WIKIPEDIA)

fredag 3 februari 2023

Hälsningar från sjukstugan

Efter sådär fyra fem nätters galen torrhosta och med tanke på att alla mina tre kolleger insjuknat i fasansfulla förkylningar unde den gånga veckan, så borde jag ju inte ha blivit överraskad när näsan började rinna igår. Men jag hade ju inte ens träffat dem på evigheter! Trodde ju dessutom att jag redan var på bättringsvägen och skulle klara mig med endast lite kråkel i halsen, nå det gjorde jag inte.


Använde i natt fyrtio näsdukar och måste sova (nåja, "sova"), med en i handen, för att undvika obehagliga överraskningar. Utöver den fasliga snuvan så värkte hela ansiktet, huvudet, ögonen och käkarna. Äter burana som godis.

Lite olägligt då jag har en miljon projekt på gång och var så full av inspiration på alla fronter och fick nya gymkläder på posten igår, så typiskt! Men kan inte hjälpas. Borde ha haft träff med en låsfirma i Vallgård idag, men flyttade det i sista sekund igår när jag insåg vartåt det här barkade. Ny hyresgäst í en av familjeföretagets lägenheter fick avhämta nyckeln vid min ytterdörr imorse, med tre meters avstånd.

Har i alla fall tid att läsa alla mina inredningstidningar, för en gångs skull.




Och solen skiner såklart....