Jag är inget bra på på att befinna mig i limbot som inträffar mellan början och slut, mellan möjlighet och beslut, den tiden då ingenting är klart och man inte kan förbereda sig på vad som komma skall för att man inte vet vad det är. Ändå tycker jag större delen av livet - mitt liv åtminstone - går ut på just det. Visst har jag blivit bättre på att leva i ovisshet under årens lopp (thanks to experience, years, age and Eckhart & Co), men gillar det gör jag inte. Kan leva med vilken utgång som helst i princip, men att inte veta, det gör mig vansinnig.
Det som jag däremot gillar är kylan och den krispiga luften där ute idag. Så mycket syre! Har väntat på detta kallare väder så att man kan krypa ihop under en filt på kvällen och sova nätterna som en stock med strumpor på fötterna.
Vad jag också gillar är att tassa omkring på Kaserngatan med damm upp till knäna, mäta upp platser för möbler, se framför mig köksskåp och tavlor och soffor och badlakan och nymålade väggar. Olivträd, korgar, industrilampor och mjuka mattor. Kaffestunder, solstrimmor, trägolv, speglar och keramik i olika färger. Längtar hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar