Livet är en fest....

...eller som min exmake hade för vana att säga: "Livet är inte bara en dans på rosor, ibland måste man också supa och knulla."

Tiden har gått med rasande fart, jag tycks inte ha varit här inne på över en vecka. Förra torsdagen blev jag utlurad av gamla kollegor till Löyly på konsert och burgare och skumppa och en nostalgitrippad senkväll på Kalle. Det var så fullt med folk i baren att mina ljusa mockastövletter var närapå förstörda av öl, vin och fotspår. Desperat tvättade jag dem med Fairy och tvättsvamp och fönade dem torra; de blev så gott som nya. Dagen efter var det drinks och middag med ännu äldre kollegor på Sköne och Shelter. Undertecknad som knappast repat mig från förkylningen använde därefter helgen till att återsamla mina krafter samt mundera femtonåringen inför tisdagens skolstart på Prakticum.

Själv reste jag på arbetsresa till Tyskland måndag morgon. Trettio grader varmt, evigt bilande, tyska och engelska men inte enbart tungt.

Sönerna valde att inkvartera sig hos mig på tumis medan jag var borta. Jag oroade mig i onödan för att femtonåringen skulle försova sig från skolstarten; han tycks äntligen ta sitt ansvar, åtminstone tillsvidare. Hur studierna känns har jag inte riktigt ännu lyckats lista ut, svaren efter tre dagar är mest i stilen jo-nej-farfars byxor, men början verkar bra. 

Tillbaka från Tyskland sent onsdag kväll kunde jag konstatera att sönernas matvanor under min frånvaro kanske kan ifrågasättas och de hade inte heller fyllt diskmaskinen ("Vad är felet med diskmaskinen när ni inte kunnat fylla den?" - "Nå den är ju full med ren disk.") men annars klarade de sig självklart bra. 

Igår morse körde jag sjuttonåringen till Noux för en friluftskurs i form av vandring och två nätters tältning.  (För "vitut att jag börjaa ta någå tåg och bussar me den hä rinkkan").

Själv till kontoret varefter hem för att delta i husbolagets gårdsfest; en gemytlig tradition med mat och vin och grannar medan regnet smattrade på tälttaket. Vid tiotiden bytte jag sällskap och anslöt mig till jobbteamet som firade sommarhjälpens sista dag. Vi hamnade på Kalle, igen, och där trivdes vi tills småtimmarna, igen.

Mycket händer här i trakten, som vi brukar säga. Har troligen haft min mest sociala sensommar i mannaminne. Angenämt. Välkommen höst.

Och dagens bästa:

 

1) Jag skrev till Prakticum och undrade om det finns något alternativ till den vanliga finskaundervisiningen för femtonåringen, så att han äntligen skulle ha möjlighet att komma ikapp eller ens lära sig något. Redan samma dag fick jag svar och förslag på specialundevisning i minimal grupp och med anpassat innehåll. Detta efter att i tre år förgäves ha försökt få högstadiet att engagera sig i detta problem. Döm och min lycka och lättnad?

2) Femtonåringen hittade tjugofem euro på gatan.