Morgonkvisten: Kör iväg längs med Havsgatan, kommer plötsligt ihåg att jag ställt kaffekoppen på taket, bromsar in och kliver ur - den är kvar! Liggande visserligen, lite längre bak än jag ställt den, men med kaffet i.
Senare: Äter en youghurt med mysli i bilen, lägger locket på sätet. Uppochner. Torkar av med första bästa trasa....
Senare: Äter en youghurt med mysli i bilen, lägger locket på sätet. Uppochner. Torkar av med första bästa trasa....
...som jag något senare inser vilken den var, när jag torkar av mina glasögon med min glasögonputsduk.
Det är med full tillförsikt till min kompetens och förträfflighet som jag några minuter senare kliver i hos konsulten som ska hjälpa mig att söka jobb.
Ännu lite senare stiger jag in genom dörren hemma - vid det här laget lätt tyngd av dels mitt ansvar som mor och dels min egen lysande framtid - bara för att se att det sitter någon i soffan.
Får närapå hjärtslag, famlar efter 112, rättar till de suddiga glasögonen och plirar närmare.
Francois & Teodor |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar