Amy

Såg igår dokumentären om Amy Winehouse. 

En sån sprudlande, djup, sårbar och talangfull människa och ett så fruktansvärt livsöde. Jag grät och grät och sen grät jag lite till. För att människan i sina försök att fly verkligheten kan fastna så fullständigt i ett beroende och för att det ibland inte finns någon utväg och för att det inte finns respekt för det privata ens när en människa har hamnat på att fasansfull plats och bara behöver hjälp. 

Jag säger bara: gå och se den. För att förstå det mänskliga, bakom allt det andra.

"I can really sing, can't I? And still, any day, I would give it all away, if only for once I could walk the streets in peace."