fredag 25 december 2020

My presence is a gift

Oj vad tiden går när man är ledig! Kvällen innan jul kom pojkarna på middag och bjöds på julmat. De åt skinka, potatis och gravlax men rörde inte hovmästarsåsen, rommen eller hrenen*.

"Vi är väl inte suicidal heller."

Det är ju positivt i och för sig; ungdomarna har det inte lätt med koronan så man ska glädja sig om de håller humöret uppe. 

Igår promenerade jag till Sandudd och sammanstrålade med Syster för att få hjälp med att hitta släktgravarna 🙈

På julafton tittade jag på juliga serier och filmer, föråt mig på julmat och sov över tio timmar. Idag har jag försökt korrigera med yoga och en promenad runt Brunnsparken. Ikväll är jag bjuden till Bror med familj på ytterligare firningar. 

Det ser jag fram emot.




* "Hren" är tilltugg till skinkan med urpsrung hos mina ukrainska förfäder: pepparrot, grädde, vatten och en nypa socker; värre än wasabi. I år blev min så stark att ögonen tåras redan när man öppnar kylskåpsdörren.
(EDIT 26.12.: Också ättika i hrenen!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar