Recap av sommarens början (Del 1 - Örebro)

Hade inatt en dröm vars innehåll påminde mej om drömmen med slalomhunden - bland annat för att den avslutades med att jag sicksackade omkring mellan små rykande bränder med min lilla Kuplafolkare - varför jag plötsligt mindes min blogg och beslöt titta in här.

På basen av mitt bloggande händer det ingenting, men i själva verket händer det ju en massa hela tiden. Måste väl referera lite, för att nästa sommar minnas hur jag spenderade den här.

I maj reste jag med tjugoåringen till Örebro för att hälsa på tjugotvååringen, där hans tusderar film & media på universitetet. Vi bodde tre nätter på Scandic och hann med en hel del:

• en och en halv golfrunda (en nia på City Golf Örebro och en runda på Nora Golf) 
• cykeltur med avrundande lunch i vattentornet Svampen
• biokväll på Filmstaden med tjugoåringen, där vi såg filmen om Zlatan, medan tjugotvååringen roade sig på en studentfest i 12 timmar
• en kväll på Prison Island, där jag insåg att varken kropp eller hjärna är riktigt på samma nivå som ungdomarnas, varför jag till sist blev ombedd att stanna i Escape-rummens tambur, för att inte sabotera hela uppgiften med min tantighet (= töntighet)
• några rundor biljard och några rundor bowling
• middagar på olika terrasser

Mycket angenäm vistelse och vacker och gemytlig stad, där tjugotvååringen föga oväntat känner typ alla.

PS. Under denna resa blev jag även bekant med uttrycket Karen, som ni kan läs mer om på Urban Dictionary.

Slalomhunden

Inatt drömde jag att jag var och skidade slalom med en gammal flirt. Precis när vi skulle kliva i liften insåg jag att jag saknade stavar. Köade till en massa olika diskar för att låna eller köpa ett par, men alla kundbetjänter stod bara oh pratade i telefon. När jag väl kom fram till en ledig disk hittade jag ett par stavar för hundratjugo euro, som jag köpte. Vid samma disk var en överviktig golden retriever till salu. Jag passade på att köpa honom också, och ett koppel som var alldeles för kort, med tanke på att han skulle springa bredvid mig i liften. Försäljaren berättade först efter mitt köpbeslut att hunden var nittiofem år gammal och led av en personlighetsstörning.

"Så det kan bli lite jobbigt då?"

"Det kan det."

Min flirt hade försvunnit under tiden, och eftersom kopplet var för kort placerade jag hunden bredvid mig i liften, vars konstruktion var så invecklad att jag inte går in på den här. När vi åkte upp passerade vi ett nedbrunnet område där det ännu rök om trädstumparna och lågorna slickade fortfarande marken. Hunden bad att få låna min systemkamera, men jag litade inte riktigt på att han kunde använda den. Medan jag fumlade med kameran för att ställa in automatinställningarna hann vi passera branden, så det blev inget fotografi.

Medan resan fortsatte funderade jag på vad hundar egentligen äter och att jag kanske skulle bli allergisk. 

Nystart - igen

Inte helt oväntat visade det sig att mannen i mitt liv inte var mannen i mitt liv, utan en man i mitt liv - (eller kanske snarare en liten pojke trots sin respektabla ålder, men det hör inte hit) - som under årens lopp kommit och gått och lovat och bedyrat. Min vana trogen försökte och hoppades jag in i det sista, men förgäves. Nycklar och småprylar återlämnade, grälen slutgrälade, punkt slut.

Vänder nytt blad. 

Googlar hårlösa katter och nya resedestinationer. 

(Illustration ur arkivet).

A cappella, blues och zoo.

Det gick ju sådär med utmaningen, men här är jag nu igen. 

I lördags var jag med Bror och Svägerska och en hop av deras vänner på långkväll. Innan det träffade jag två väninnor på skumppa på Bulevarden vid tresnåret, varefter jag på grund av det plötsliga regnet och avsaknaden av paraply tog två spårvagnar och en halv språngmarsch till Finnjävel på Musikhusets Etkot. Mycket god trerätters meny och några glas vin, innan vi förflyttade oss till Musikhuset för att närvara när A cappellagruppen Rajaton i samspråk med Vantaan Viihdeorkesteri gjorde en tribut till Queen. Wow, alltså! Så stämningsfullt och medryckande och vackert. 

Därifrån tog vi oss över gatan till Storyville där vi var hungriga igen och åt nattmål, innan vi började diskutera olika mer eller mindre lyckade kärleksrelationer, varvat med vildsint dansande till Unna & Helge Tallqvist Bluesband. 

Söndag eftermiddag skickade jag whatsapp till min yngre son som överraskade mig med att gratulera mig på Morsdagen ( - "du har ju guilt-trippat mig så många gånger när jag inte gratulerat dig på din födelsedag" - ) och med att hänga med mig till Högolmen. Om man bortser från hagelskuren och den kalla blåsten och att en fyraåring upplyste oss om att vi gick motströms i Amazonas-huset, så var det en mycket trevlig utfärd. Vi retade tjugotvå-åringen (som älskar djurparker) med bilder av tigrar, björnar och apor. Då önskade även han mig en glad morsdag, så kvoten fylldes, antagligen för första gången någonsin. 

Hoppsan!

Glömde blogga igår. Jag mindes det när jag redan låg under täcket och klockan var 23.30 men då fick det vara. 

Körde från landet igår morse, slängde av tjugoåringen i Berghäll och hann bara parkera bilen innan jag knallade på jobb. Väl hemma drog jag på mig trikåerna och knallade till gymet varefter jag beställde sushi som kom medan jag stod i duschen. Efter detta var jag så hungrig att ganska glad att ingen behövde se mig slänga i mig sushin, it was not a pretty sight.

Såhär ser vardagsrummet på landet nu ut med nya fåtöljer från konkurrenten Asko (klädda med Lauritzons Bloom 4) och tavlan "Summer Novel"  av @artkiannu. Ny soffa är på väg men först i juli (inte heller den är från oss, annars hade jag fått den redan) och efter det funderar jag på bordet.

Nu ska jag stänga butiken och inhandla middag och bastucider.

Blixtvisit

Snabb skrift från telefonen, eftersom jag inte orkar öppna datorn. Körde ut till landet efter jobbet för att ta emot två nya fåtöljer jag beställt hos en konkurrent. (Aja baja.)

Fick mot alla odds och till min stora glädje med mig tjugoåringen, trots att det blir start mot stan redan vid nio imorgon bitti. Vi grillade lövbiff och han hjälpte att packa upp stolarna. Mycket gemytligt.

"Pappa är i Kemi och köper pengar"

Häromnatten drömde jag att jag packade min paketbil full med grejer för att fly den fruktade kartellmördaren Nelson. Han lyckades ändå genskjuta mig och tvinga mig ut ur bilen just som jag trodde jag hade mitt på det torra. Var redan beredd på att sätta livet till, då två av "mina egna" dök upp som från ingenstans och klubbade ner kartellmördaren så att jag kunde fortsätta min resa.

För likande dröminspiration, titta här: https://www.netflix.com/fi-en/title/80117552

A financial adviser drags his family from Chicago to the Missouri Ozarks, where he must launder $500 million in five years to appease a drug boss.

P.S. Citatet är Storasysters, då min Far var på arbetsresa någon gång på sjuttiotalet.

Lilla mötet

Hälsningar från firmans styrelsemöte som tog sex timmar. Vi trängdes i mitt vardagsrum med kaffe och struvor och beställde pizza när känslorna började hetta till. Nu får det bli soffhäng med Efter Nio. 

Hälsoretreat i öst

I vanliga fall när väninnan med schäfern dyker upp så dricker vi skumppa och vin in på småtimmarna. Nu är hon lyckligtvis mitt i en strikt diet och drack endast vatten. Undertecknad höll sig till ett par bastucider och lite rosévin med maten. Utöver detta promenerade vi sammanlagt tolv kilometer under de två dagarna, fick sol på näsorna och förbättrade världen på nyktert huvud.

Och igår gick isarna, så jag lade i simtrappan fick mig äntligen två dopp bland isflak och vassjok under bastubadandet. (Lite svårt att komma under ytan, men det lyckades, huvudet inkluderat, fast jag vet att det inte är att rekommendera.)

Värsta hälsoretreatet!

Bastukammaren med kaffemaskinen fick fem stjärnor *****

När gästerna åkt kom Mor på kaffe för att jag skulle hjälpa henne med val av utemöbler till hennes nya terrass. Det kunde jag inte, men hon fick kaffe och också lite sol på näsan. Trots den iskalla kalla nordanvinden var det lä och t-shirtsvarmt på kortsidan av min glasfarstu. Efter detta hann jag ännu med att tvätta alla mina fönster. (Lite av en Spede-tvätt, men blev i alla fall snäppet bättre än tidgare.)

Nu tillbaka i stan där det snart vankas lövbiff med sparris. 

Vårfix

Back on track med 97% sömnkvalitet. Ganska ruggigt väder här nu med kallt duggregn. Har gjort undan lite jobbgrejer och i väntan på väninna inklusive schäferhund som kommer på övernattningsbesök har jag fixat till det lite i bastukammaren. Nu finns där utöver kylskåpet även mikro och kaffemaskin, så man åtminstone kan ta sig en morgonkaffe och annat smått innan man kommer upp och stör värdfolket i stugan.

Som man bäddar får man ligga.

Jättearg på den här utmaningen nu. Låg i allsköns ro på vardagsrumssoffan på landet och tittade på n:te avsnittet av Ozark, när jag mindes att jag måste kliva in här. (Måste och måste, men.)

Utöver det har livet varit trevligt. Nå, bortsett från att man inte sover så gott efter x glas rosévin. (Var bland annat uppe klockan halv fyra och åt en banan). Efter några nätter av 100% sömn meddelade min Sleep Cycle app en sömnkvalitét på 64% inatt. Bättre lycka nästa gång.

Förmiddagen spenderade jag på jobbmöte, varefter jag åt lunch på Maxill med mannen i mitt liv som hyggligt nog under mitt möte fört min bil på sommardäcksbyte. Efter vissa om och men och ditt och datt körde jag ut hit till landet. Vilken lycka, vilken frid!

Rosevinet

Hinner tyvärr bara skriva två rader, eftersom jag intog middag på Lungi genast efter jobbet och nu sitter och inmundigar rosevin på min kvartersbar.

Två rader

Herregud, höll på att glömma. Jag och mina jevfla utmaningar. 

Har lust att göra som tjugoåringen då jag för ett antal år sedan bad honom skriva två rader i gästboken på landet inan han gav sig iväg. Han skrev, givetvis, "två rader".

Är nu vrålhungrig efter att jag besökt mitt nya gym; en miniliten sal praktiskt taget i nedre våningen av mitt hus. Närmare bestämt i grannhuset, men det tar mig en minut att gå dit. Det gjorde mycket gott, men blev litet sent eftersom jag jobbade till sex och sedan var tvungen att äta ett mellanmål för att alls orka gå - eftersom jag bara ätit morgonmål, mellanmål, lunch och mellanmål tidigare under dagen - och sedan måste jag naturligtvis vänta på att mellanmålet lade sig och var inte på gymet förrän närmare åtta. Måste alltså nu slänga i mig ytterligare ett mål som kanske inte kan kallas middag men ej heller kvällsmål, för det brukar jag äta vid elvasnåret. 

Nuförtiden är det inte bara min Mor och min yngre son som undrar om jag har binnikemask när jag äter åtta gånger om dagen. (Midjemåttet bevisar dock att det inte är fallet.)

Skärpning!

Vad har hänt? Har inte varit inne här på månader! 

Som medicin mot skrivkrampen gör jag nu ett försök att skriva en rad - bildligt talat, men för att håll tröskeln låg kan det tänkas att en rad  ibland räcker - varje dag under de följande två veckorna, för att se om jag alls kan och vill. Annars får jag väl lägga ner den här patetiska ursäkten till blogg. Kanske allt har sin tid? 

Tittar jag på Instagram och de andra fotografierna i min telefon (som fungerar som mitt minne i brist på bloggtexter) så har jag sedan februari hunnit med en golfsolmatvinresa till Teneriffa, några besök på stugan, omklädning av min favoritfåtölj, inköp av ny sänggavel till sovrummet, korona med karantän, en halarfest, sushi med tjugoåringen, diverse kärlekskriser, ett antal butiksdagar, en handfull gymbesök, veckor - nej månader - av nackspärr, beställning av ny soffa och nya fåtöljer till stugan samt köp av en ny tavla, också den till stugan. 

Säkert mycket annat också, men någonstans måste man börja.

Vad jag INTE gjort är ritat, skrivit eller ens just fotograferat. Lägger med några av de foton jag hittade på telefonen.

Månadsrapport

Hoppsan! En månad gick. 

Under den har jag hunnit genomleva diverse snöstormar på stugan, jobba en mängd butiksturer, tillreda ett antal Ruokaboksimåltider, yoga ett tjugotal sessioner, vara en gång på gymet och en annan på golfrangen, äta på restaurang två gånger, beställa ett par nya mattor, utvidga bordet i mitt arbetsrum, drömma om södernsemester, drömma förunderliga drömmar om nätterna, läsa ett par böcker, se nästan hela serien Big Little Lies på HBO, lämna in min kära arvegodsfåtölj för omklädnad, skida några varv, städa alldeles för lite och göra ingenting alldeles för mycket.

Under tiden har en hiss börjat uppenbara sig i min trappuppgång! 

Ses snart (?) igen!