Inte helt oväntat visade det sig att mannen i mitt liv inte var mannen i mitt liv, utan en man i mitt liv - (eller kanske snarare en liten pojke trots sin respektabla ålder, men det hör inte hit) - som under årens lopp kommit och gått och lovat och bedyrat. Min vana trogen försökte och hoppades jag in i det sista, men förgäves. Nycklar och småprylar återlämnade, grälen slutgrälade, punkt slut.
Vänder nytt blad.
Googlar hårlösa katter och nya resedestinationer.
(Illustration ur arkivet).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar