Får bli en morgonpost, för gud vet när jag hinner skriva igen.
Back to normal alltså. Det var en mardröm att vakna imorse, även om klockan ringde först 7.45. Jag var prick mitt i en dröm som jag försökt återkalla men förgäves. Men man kan ju åtminstone tacka koronan för att man slipper fixa till sig på morgnarna eller gräva fram sin bil ur snödrivorna heller för den delen.
(Få se förresten hur länge det tar innan folk som hela hösten klagat på mörkret nu börjar klaga på snömassorna.)
Inga större nåyrslöften detta år heller, men några utmaningar:
- försöker att inte använda mobilen i sängen
- försöker ta mikropauser under arbetsdagen - varje dag
- försöker få en nypa frisk luft varje dag
Få se hur det går med den saken. Utöver detta förstås yogan, åtminstone så länge man inte kan gå till gymet eller simhallen.
Efter att jag promenerat sju kilometer igår, runt halva Tölöviken, kändes det utmanande att kliva på mattan men som alltid var det värt det.
Nu tar jag itu med my dumb little job (som jag visserligen ägnat ett antal timmar åt redan igår, mest för att städa upp min inbox och göra to-to-do-listor för att klara av denna vecka).
PS Om du inte följer @mytherapistsays på Instagram ännu, följ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar