Vår i luften

Ingenting går som planerat, dagarna rinner iväg, solen skiner, jag dricker litervis med kaffe på olika ställen, äter lunch på andra, har för mycket kläder eller för lite kläder. Inte ett jobb får jag sökt, inte en kursuppgift gjord. Min dator var med på stan idag; när jag kom hem skrek den som en stucken gris - bokstavligen. Övergiven och orörd kanske, jag vet ju hur det känns. Jag slet mig i håret och bad min fjortonåriga IT-guru om hjälp,  han visste inte råd, hade aldrig hört något motsvarande. Jag ryckte till sist ut batteriet och fick tyst på den och igång den igen. For now, at least. På vägen till butiken och tillbaka övade fjortonåringen och jag finska objekt och adverb. Kan man göra det skrattande och i samförstånd har det väl ingen betydelse hur provet går.

Ikväll tänkte jag på hur mycket nytt och hur många nya människor som kommit in i mitt liv under året som gått. På hur tomrummen fylls.