I början av sommaren tappade jag så mycket hår att jag nästan grät. Det har hänt förut, det är väl ett av mina tiotals olika sätt att reagera på stress och osäkerhetsmoment och jag borde väl veta vid det här laget. Men varje gång känns det lika obehagligt och lika skrämmande och slutgiltigt.
Men Bopo augusti kan nu säga åt Bopo maj: "Do not worry, dear. It'll be alright."
(Ska försöka applicera detta på alla mina osäkerhetsmoln.)
Hälsningar, Barometern. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar