Just en sådan här dag är det inte särskilt tungt att vara arbetslös.
Tog systersonen till Eirastranden där han vräkte i sig en chokladglass stor nog för en hel karl och efteråt simmade i vad som kändes en evighet för undertecknad, som bara vågade kliva i till anklarna. Sedan tror jag att vi båda slocknade en stund för jag har en känsla av att jag vakande av mitt eget snarkande. Jag väckte liv i systersonen som yrvaket satte sig upp och bedyrade att han bara solat.
På vägen hem till lunchen jämförde vi våra solbrännor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar