Sjuttonåringen klev in här igår och skulle ta sig en munsbit.
"Det har ju inte hänt någonting i det här kylskåpet på två veckor!" utbrast han.
"Det är inte sant! Jag har köpt kaffemjölk."
Men varför laga mat åt en person? Jag har ätit ute alla dagar eller hämtmat från salladsbaren i K-market.
Följde sedan sjuttonåringen till bussen som han tog till stugan tillsammans med två kompisar och några burkar öl har jag på känn. Min snälla Mor plockade upp dem vid bussen och nu är de rätt strandade där på min udde. Men visst blir jag lite glad av att stället duger att hänga på. (Då jag inte är där.)
En galen dag idag, hann inte med lunch ("Ei mitään linedownmeilejä tänään!" hann jag redan utbrista, men tji fick jag. Avlägsnade mig med ett "Huomiseen. Paitsi etten tule huomenna, jos en ole paremmalla tuulella. Säästän teidät mun kiukuttelulta. Kiitos. Anteeks."). Hemma på eftermiddagen efter sjukt dåligt tajmad frissa öppnade jag kylskåpsdörren och fann inte ens kaffemjölk.
Jobbat vidare med hjälp av tre ostskivor. Går nu ut och äter. Och köper kaffemjölk.
SINK. Single Income, No Kids.