En long-lost sjuttonåring kom emot på gården när jag parkerade efter jobbet. Han bar på mjöl, pepparkaksformar och en kavel. Mycket rörande i synnerhet som han då han fick syn på mig vände om och gav min en pliktskyldig kram. Long-lost femtonåringen satt rufsig och nöjd vid sin dator. Föga överraskande. Mera överraskande var hur pratsam han var. "Bra julkalender", sa han med tummen upp och syftade då på den kalender som med hjälp av en vink på det andra inhemska lett honom till en Ben & Jerry's-glass i frysen. Senare promenerade han glad i hågen iväg mot sin parkour. Själv vandrade jag över innergården och klev in hos long-lost syster på Prosecco och glögg och senaste nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar