Nämnde jag redan, att det är lite mycket just nu?
När jag kom hem halv fem mötte sextonåringen mig i dörröppningen.
"Var har du varit? Från tio till nu?"
"Vad menar du?" undrade jag.
"Jag kom hem klockan tio, du var inte här, och du kommer först nu?"
"...vad gjorde du hemma klockan tio?"
"Jag slutade, men det hör inte hit. Var har du varit?"
"...vad fan... okej okej, jag var och anmälde mig hos min parole officer."
"Vad är en parole officer?"
"Han övervakar mej medan... äsch, glöm det. Jag var och printade ut mina arbeten, sen och välja färger till lägenheten, sen på lunch med en bekant och via några inredningbutiker och sen hade jag träff med köksleverantören. Däremellan köpte jag skavplåster. Hurså? Räcker det? Det ju är inte som att jag skulle sitta på min röv hela dagarna."
Kom efter denna rapport på att jag är hans mamma och han är mitt barn. Nåväl. Återtog min förlorade respekt genom att beordra honom att diska.
"Kan jag ju inte. Är mitt i en FIFA match."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar