Min författarkurslärare sa i tiden: Vad ni än gör; skriv! Skriv varje dag, skriv vad som helst. Så jag får väl försöka, fast min inspiration tycks ligga på helt andra plan nu för tiden.
Helgen gick i gudliga tecken. Två konfirmationer, två nattvarder, alla synder förlåtna. Att de är så lätt! Här har man grubblat i åratal på hur man ska rentvå sitt samvete och så är det bara att knalla till kyrkan på andra sidan gatan och be en bön. Lite pletut?
Hösten är här, vilken lycka! Mörkret som faller på kvällen så att man äntligen kan sova på natten också om ens sovmask åker på sned. Å andra sidan - mörkret som faller på kvällen så att inspirationen slår sina klor i en och man fylls av energi och idéer och projekt och aldrig skulle vilja gå och lägga sig. Tala om konflikt.
I Palma var det en taxichaufför som vägrade tala engelska med mig efter att jag sagt att jag kunde lite spanska. Förstod ju i princip allt han sa men var rätt oförmögen att föra en konversation. En annan kväll var det en äldre argentinsk gentleman som ville dansa Blue (?) med mig på jazzklubben och det försökte jag, men då det inte lyckades särskilt bra ville han prata med mig i stället. Jag förstod så gott som allt han sa men var rätt oförmögen att föra en konversation. Vansinnigt frustrerande! Anmälde mig alltså häromdagen hux flux till en spanskakurs och den började idag, precis runt hörnet på Stora Roban. Inte vet jag om jag lär mig prata ännu heller - det är väl tjugofem år sedan jag läste spanska senast och har alltid skrivit alla språk oändligt mycket bättre än pratat dem - men roligt var det. Kan bli lite utmanande att hinna dit till fem före fem alla måndagar, men det är värt ett försök.
Skulle även vilja skriva mera, fotografera mera, rita mera, inreda mera, röra på mig mera och gå på fler kulturevenemang och dricka mera rödvin i gott sällskap och sånt, men får väl prioritera lite.
Mitt vinterbastuprojekt ligger tillsvidare på is eftersom Lovisa bygginspektör tappade bort sig när hen skulle inspektera min tomt. Hen återvände till sitt dammiga kontor förra veckan för att samla nya krafter. Jag är inte särskilt hoppfull med denna facit på hand, men känner mig efter den här episoden "på nackan". (Hen lät förhållandevis skamsen på telefon.) Återkommer eventuellt med rapport om det hela.
Vad mina lampor anbelangar har de nya över köksön anlänt och jag lyckades övertala gårdskarlen att hänga upp dem. Han lyckades få upp den ena, men något ljus varde det inte. På is detta också, i väntan på Laattapistes rapport om hur jag ska få min slocknade badrumsspegellampa att lysa och om detta eventuellt kräver en elektriker som då även kunde ta sig an mina kökslampor.
Nå, Laattapiste svarade idag efter EN MÅNAD:
"Kiitos viestistäsi, saimme tunnistettua tuotteen ( - no onneksi olkoon, minähän liitin siitä kuvan ja tuotetiedot ja laskun! toim. huom) - ja tuotteessanne on Led valot (LED 10W).Tämä tarkoittaa, ettei tuotteeseen voi valitettavasti vaihtaa poltinta."
Jag svarte:
"Kiitos tiedosta. Eli tämä oli kertakäyttövalaisin?
Vai voiko sen mekaniikan korjata? Mitkä ovat mun vaihtoehdot?"
Laattapiste: "....."
Känner en viss frustration över detta, kan ni kanske föreställa er, då lampan är integrerad i min badrumsspegel och har kostat mig 256 euro i tiden. Hur kan någon i kundtjänst svara typ shit happens utan att erbjuda lösningar? AAAARGH!
Men googlade nyss att dess garantitid är 5 år och jag har köpt den 2015.
HA! Fortsättning följer!