Landade i Pula, Kroatien sent fredag kväll. Värmen som mötte oss var obeskrivlig; man kunde ha skurit bitar ur den. Senare hörde jag att värmeböljan Lucifer lagt sig över bland annat Kroatien. Ingen av oss har upplevt en sådan här värme tidigare; 36-42 grader. Vi har njutit i alla fall, på olika sätt.
Pojkarna har simmat och snorklat och med jämna mellanrum dragit sig tillbaka i den luftkonditionerade lägenheten och hängt på nätet. Själv har jag läst ut två böcker - ibland faktiskt tacksamt i skuggan, vilket nog aldrig hänt förut.
Imorse
hyrde vi SUP-brädor och paddlade ut till en ö en bit utanför vår strand
och pojkarna snorklade medan jag bara tog mig ett snabbt dopp från
klippkanten. Havet är knallblått och kristallklart och så salt att man har saltlagringar på kroppen efter simturerna. Trots min
närsynthet ser till och med jag fisklivet genom cyklopet men höll i alla
fall på att klättra upp längs ett minfält av sjöborrar - "Whatthefuck, SER du inte dem?" undrade sönerna - så håller mig nog till snabba dopp i fortsättningen också.
Vårt hotell ligger ute på halvön Verudela. Här fläktar det åtminstone - även om vinden är varm som ånga - och man kan kliva i havet när som helst. Vid kvällsdoppet har temperaturen ännu legat kring trettiofem.
Inne i själva Pula är det så hett att man blir kraftlös bara av att gräva fram busspengar ur shortsfickan. Har ändå sett de enda sevärdheterna i staden; den lokala amfiteatern och ett uttorkat fort.
Ikväll efter middagen hittade vi äntligen ett ledigt biljardbord i spelhallen och just som jag höll på att vinna kom innehavaren farande, stängde allt och sa "BIGBIG problem! Temporary bigbig problem." Sjuttonåringen vann och vi klev ut i en plötslig och våldsam åskstorm. När vi kom tillbaka till lägenheten hade en handduk och pojkarnas simbyxor flugit sin kos från balkongen och dörrarna slog. Vi fick trava stolarna på varandra och lägga bordet upp och ner för att inte bli av med dem också.
Mycket händer här i trakten.