onsdag 2 juni 2021

"The bad news is time flies, the good news is you are the pilot."

Nu återstår endast frågan: hur har jag någonsin hunnit jobba 8-10 timmar per dag?

Svaret är väl helt enkelt att jag har lämnat oskött allt det jag nu använt min tid till och dessutom levt på stressavgrundens brant.  

Helt sysslolös (= utan arbete) går jag inte nu heller då jag denna vecka bland annat deltagit i ett lunchmöte, ett kvällsmöte i nya butikslokalen, en tretimmars systemskolning, ett besök på lagret samt spenderat en handfull timmar med våra nya webbsidor och fortsätter med det imorgon. Utöver detta har jag skött pappersarbete för andra familjeföretaget.

Det som inte är arbetsrelaterat och som upptagit min tid är googling och aktivering av finskakurser för min nittonåring (efter att det blev klart att han fallit av den kälken på högskolan för länge sedan; vem är förvånad), städning av vinden, förnyandet av mitt Plussa-kort (det tog en timme), diskussion med skattebyrån om obegripliga skatter (det tog också över timme inklusive köandet och visade sig att jag ingalunda hade obetalda skatter som jag trott utan i stället betalat dem för tidigt - lyckligt så), avhämtning av nycklar till olika läghenheter, ommöblering i vardagsrummet, intag av punkar-vaccin, inköp av diverse möbler för bastukammaren på landet, undanstädning av hundratals mejl ur min privata inbox, betalning borttappade räkningar. Med mera med mera. 

Det absolut bästa är att inte behöva sitta på sin ända dagarna i ända utan man får gå omkring, åka omkring, klä på sig riktiga kläder och röra på sig. Vilken lycka!

Nittonåringen huserade ensam här i stan i närmare tio dagar och hade under den tiden lyckats fylla diskmaskinen men bara just så mycket att han inte behövt sätta igång den. (Jag upplyste honom om att det kan löna sig att diska med några dagars mellanrum oberoende.) Att tallrikarna tog slut brydde han sig heller inte om utan började använda av finporslinet.

Kanske även annat funnes att rapportera, men ska nu packa mina landegrejor för att styra kosan tillbaka ditåt efter morgondagens möten. Jag har visst varit i stan sedan lördag? Jo, för spelade Hirsala golf med Bror och Svägerska i söndags, det var en fars och tung sådan dessutom. Jag tappade så gott som alla bollarna jag köpte (12) och medan vi var och köpa kaffe i pausen rullade min vagn med bag ner i ett dike och ut trillade alla klubbor och tillbehör eftersom varenda ficka i bagen var öppen. Man måste ju göra skäl för uttrycket Bopo-move. Dessutom höll klubborna, ingen såg fadäsen och det var vackert väder och utmärkt lunch innan på Hirsala Verde så klagar inte.


På den här par 3an gjorde jag söndagens enda par.