Jag älskar att få post.
Igår fick jag en liten låda där det stod "Hej, jag är Estrid, du har väntat på mej!" Estrid är en rakhyvel som jag beställde som ett reklamens offer på nätet. Nu prenumererar jag på rakblad. Allt detta för att jag på Madeiraresan i höstas hade glömt att ta med mig en rakhyvel. Skrev ett chatt på vår WA-grupp och frågade: "Någon som har engångsrakhyvlar, glömde mina hemma?" Syster svarade blixtsnabbt: "INGEN använder engångsrakhyvlar."
Lite ignorant, kan man tycka, för jag hade ju just berättat att jag gör det.
Hursomhelst, kände en viss klimatångest och ett socialt tryck efter detta och nu dök Estrid upp i mitt flöde och vi blev redan goda vänner.
***
Inatt drömde jag att jag satt och åt middag i en gränd i ett främmande land. Hamnade i gräl med mannen jag åt med så han steg upp, kastade sin serviett och sa att sånt här orkar han inte med, och så gick han. Jag tog upp min telefon för att ringa nästa, men ångrade mig och åt vidare i min ensamhet. Plötsligt satte sig en kvinna med ett litet barn vid mitt bord. De såg helt enkelt inte mig. Jag spillde ut min smoothie på bordet i uppbragtheten.
***
En man uttryckte sitt intresse via en dejtingapplikation genom att skicka mig ett virtuellt leende. Jag ögnade igenom hans profil och fann bland annat följande (och inte mycket mer):
Haen parisuhteesta: Suhteen.
Minut saa nauramaan: Huumori.
Näistä asioista pidän: Urheilu.
Jag besvarade inte hans leende.
Följande dag fick jag ett meddelande av honom: "Ilmoja pitelee".
***
Fragment ur min vardag med artonåringen.
"Godmorgon."
"......"
*
"Har du FISIT?"
"Nej,va! Hurså?"
"Vad är det som luktar?"
"Vad är det som luktar?"
"Jag åt just ett kokt ägg."
*
"Ketchupen, kanske?" ber jag när jag dukat och han hasar mot matbordet.
"WTF, passive-aggressive!"
*
"Godnatt!"
"......"
*
Men: han frågade också vad jag lyssnat på senast på Spotify och så lade han Texas till sin lista. We're good 💗