... blir sjuk till weekenden såklart. Hade planerat en oplanerad helg med motion och utevistelse, men därav blev intet. Började få halsont och torrhosta någon gång i mitten av veckan och på torsdag började rösten lida. Var trots detta på inplanerat teaterbesök och tapas på torsdag kväll. Hostade mest hela natten därefter och var ganska glad att jag hade bokat distansdag till fredag. Vaknade upp mer eller mindre utan röst. Lyckades på någon vänster genomföra en telefonkonferens med fransoserna på förmiddagen genom att muta mikrofonen för att skallhosta mellan mina knappt hörbara repliker.
Besökte Terveystalo igår på eftermiddagen för att få någon hostmedicin så jag kan sova på nätterna. Det fick jag - den hjälper föga - och en diagnos på laryngit (kurkunpääntulehdus) och uppmaning att vara tyst. Så det har jag varit; läst i Eira Mollbergs Villahousuhäpeä och tittat på några avsnitt av Ferrante-serien på Arenan. Prövat rösten mellan varven för att konstatera att den fortfarande lyser med sin frånvaro.
Imorse vaknade jag lite efter sju och hade fått meddelande av artonåringen som varit på Lan-party på Prakticum övernatten och ville bli avhämtad med sitt pick och pack. Eftersom Far hans skött ditkuskandet och jag ändå var vaken så drog jag på mej några plagg och åkte iväg. Kom dock inte långt, för någon hade igen parkerat framför porten. Fick delegera avhämtningen och lägga mej på soffan, där jag varit mer eller mindre sen dess. Förutom en sväng till butiken där jag köpte soppor och honung och vad det nu var.
"E tust ny"!, som min mattelärare - med finska som modersmål - i högstadiet brukade säga.