söndag 3 december 2017

Dagar av ensamhet

Häromkvällen läste jag ut "Dagar av ensamhet" av Elena Ferrante. Av den blev man något ångestfylld.


Igår kväll tog jag itu med ett projekt jag funderat på länge, nämligen att skapa ett skilt Instagram-konto för mina illustrationer (@bopoillustration) utöver mitt vanliga (@bopo_maria). Slog mig först senare att två parallella konton innebär att jag fick sortera om i vem jag följer med vilket konto för att undvika dubbelflöde. Det tog sin tid att städa upp. Och förstås var jag tvungen att lägga upp en bild genast så jag valde en gammal julkalenderbild jag ritade om digitalt närmare midnatt igår.


Att jag döpt mitt lilla skrivbordsföretag till Bopo Illustration kändes som en ypperlig idé tills jag började googla och insåg att BoPo tydligen står för Body Positivity. Nå, värre kunde det väl vara även om detta kan kännas lite missvisande. Då är den finska termen Boheemi Porvari mera passande. (Artikel HÄR.)

"Bopous on alun perin täysin eteläeurooppalainen ilmiö. Taustalla on halu säilyttää tai saavuttaa yhteys luontoon ja vaalia rahan rinnalla pehmeitä arvoja."

Efter en välkommen sväng på gymet i förmiddags tog jag med andra ord min plånbok och körde ut till stugan. Välkomnades av ösregn och storm men värmde stoiskt en eftermiddagsbastu innan Mor tittade in på glögg. (Vad gör vi båda här ute på vischan i detta väder? Äpplet faller sällan långt från trädet.) Det blir distansarbete imorgon eftersom jag ska på styrelsemöte här i knutarna på kvällen.

Mellan varven hann jag knåpa ihop en julbild till. Någon riktig julkalender blir det inte i år för tiden tar helt enkelt slut på mitten. Men vilket nöje, att rita lite igen.