För lite tid, för många viljor, hann bara se en bråkdel av Göteborg.
Några snapshots dock.
Den erfarne resenären bokar ett hotell med takterrass som hen kan ta vin på i kvällssolen och som ligger på huvudgatan att strosa upp och ner längs medan tonåringarna surfar på complimentary wifi - prio nummer ett i såväl hemland som utland.
Stämningen i staden verkade avslappnad.
Urban Dictionary:
sarah: hey why is jimmy in the background of our prom picture?
ryan: idk, he must have photobombed it at the last second. |
Vår enda hela dag i staden spenderade vi på Liseberg där vi övervann olika sorters rädslor.
Spökhuset var fanimej det mest skrämmande jag någonsin upplevt. Femtonåringen som oroat sig mest av oss alla på förhand kunde referera varenda gast och varenda vrå efteråt medan jag själv har blockerat allt för jag var bara helt livrädd hela tiden. Spöktåget är en fars efter att man besökt Spökhotellet Gasten.
Bergochdalbanan var en bit av en kaka jämfört med detta. Sen kände vi oss så härdade att vi köade i fyrtio minuter till vattenbanan bara för att bli motade vid porten precis när vi var längst fram i kön. Stopp i banan, slut för idag. Kanske lika bra det.
Den här bergochdalbanan övervägde vi inte ens.
Men som vanligt kan svenskana det här med att skapa gemytlighet. (Då menar jag inte banan, utan husen, kvarteren, hela området).
Allra sist lurade tonåringarna mig med i det sextio meter höga Göteborgshjulet trots min höjdskräck. Pojkarna var kolugna - femtonåringen kanske lite orolig att jag skulle få en panikattack som jag hotat med, men det gick bra. (Litelite kallsvettig bara.)
Fantastisk utsikt! Tryggare att se den geonom kameralinsen, faktiskt, då glömde jag hur högt jag var.
Och vill man verkligen testa sin höjdskräck så kan man ju ta sig et dopp i poolen på utsidan av Gothia Towers......
Hrr. Det gjorde vi inte, vi drog vidare mot Halmstad i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar