Påsken kom plötsligt och oförhappandes med sitt ruggiga väder. Helgen fylldes av äggmålning, bastubad, vin och mat i olika sorters sällskap.
Solen tittade fram till sist och när isarna gick vågade jag mig på ett dopp efter bastun.
Hemma i stan igen möttes jag av gatudammet, vardagen och de omisskännliga spåren efter en trettonåring som suttit och "gejmat" hos mig under dagarna.
Med honom har jag försökt läsa finska ikväll. Hans motivation och fokus var på topp som vanligt.
Jag: "Vi börjar med perfekt. Kan du översätta 'Har han läst boken?'"
Trettonåringen: "Visste du att det finns opium i vår slöjdsal?"
Nej, det visste jag faktiskt inte. (Ibland när jag läser lärarnas meddelanden på Wilma har jag nog undrat vad som är problemet, men kan nu lägga ihop ett och ett.)
Efter att klockan sju på kvällen ha öppnat kapitlet om partitiv pluralis som tydligen kan bildas på åtta olika sätt enades vi om trettonåringens taktik: "Man skriver väl som det låter bäst!" Vi beslöt att promenera till Stockmann och köpa kokosbollar* och satsa på nästa finskaprov i stället.
*kookospalloja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar