lördag 26 december 2020

Pyjamasdag

Väldigt trevlig juldagskväll hos Brors familj igår. Skumppa - nej champagne faktiskt! - bastu, dopp i sjön och massvis med god julmat. Eventuellt uppstod några diskussioner om vems hren som var godast, hur någon kan köpa Ahti-sill och hur många olika saser* det ska eller får finnas på ett julbord.

Vid kaffet var alla rätt eniga om att julen firas utomlands nästa år, om bara koronan tillåter. Om resmålet rådde däremot tillsvidare ingen enighet (utöver hav, vin och golf).

Höjdpunkten på kvällen var när familjens yngsta körde in sin drone i taklampan, eller också sällskapsspelet Kuka kyseessä där det ställdes kvistiga frågor om vem i sällskapet som, till exempel, skulle skratta åt vitsar fast hen inte förstod dem eller vem som i hemlighet tycker att hens vänner saknar stil. Även här var vi oftast rörande eniga och trots gåvogivarens (undertecknad) försök så uppstod inget drama.

Nittonåringen som avskyr sitt körkort körde utan protester hem sin vindruckna familj vid halvtvåsnåret. Idag sov han till fyra och själv bytte jag bort min pyjamas först klockan tre för att gå ut en sväng och till matbutiken. När jag kom hem bytte jag till min onepiece; ett plagg som måtte ha uppfunnits på julannandag. Jag har idag läst ett par hundra sidor i årets fyrtiotredje bok; De vuxnas lögnaktiga liv av Ferrante; inte helt oväntat mycket fängslande. 

Upptäckte till min lycka att det kommit nya säsonger av Vår Tid Är Nu på Arenan. Mellandagarna är räddade!

Min hyacint säger att julen nu är över. Bra tajming.


* När vi firade jul på Kanareiöarna som barn var en av våra favoritförrätter Sparris med tva saser, som det stod på den svenskspråkiga menyn.