söndag 27 november 2022

Bopo-syndromet eller den dalande IQn

Tomrummet efter serierna Vivir sin Permiso och The Split försökte jag fylla med Helsingforssyndromet, som Syster rekommenderade. Tyckte det kändes lite konstigt med rösten som malde på i bakgrunden och berättade vad som försiggick, typ "Peter Franzen suckar och skakar på huvudet", samtidigt som vem som helst kunde se att Peter Franzen suckade och skakade på huvudet. Genomled ändå det första avsnittet och tänkte att det är någon sjukt cool ny regi.

Öppnade Arena-appen idag och insåg att jag valt den syntolkade versionen.

torsdag 17 november 2022

Den dalande trenden

Har fått grälor från olika håll för att jag inte skiver någonting nuförtiden, och också för att jag inte läser andras bloggar för att hålla mig up to date. 

Skärpning, igen, alltså. Men den här bloggen är ju till för mig i första hand och inte andra, så till konceptet hör väl att skriva om det känns rätt.

Skummade min Fars blogg  för första gången på länge och fastnade naturligvis inte vid hans politiska utsvävningar utan vid inlägget om boktsunamin, där han tycks syfta på undertecknad som de senaste åren haft som målsättning att läsa 50 böcker per år. Han hävdar att detta inte är möjligt för en vanlig männsika att uppnå. Jag har inte lyckats, men ör helt säker på att det skulle gå. Kanske inte med de filosofiska tegelstenar min Far läser, men undertecknads chick och annan lätt lit -lista kunde vara betydligt längre än den varit. Var tvungen att kika in i min Goodreads-app för att ser hur jag ligger till. Ganska risigt.....

2020 43 böcker
2021 37 böcker
2022 22 böcker

Appen är mycket uppmuntrande: "Well done!", säger den, "Read 4,5 books per week for the rest of the year to complete your challenge". 

Bokhandel i Greenwhich Village, NY


Needless to say, kommer jag inte att nå mitt mål i år heller. Och för den som undrar - ni är säkert hundratals... - vad jag läser, så ser den senaste readen ut så här:

Kenelle naakat laulavat - Johanna Elomaa
Vera - Anna Swärd
Hamilton beach - Linda Olsson
Olet tässä - Nick Hornby
Bli snäll igen - Geir Gulliksen

På nattduksbordet ligger Lumo av Riikka Pulkkinen, det går trögt fram, och Paula av Isabel Allende (på spanska), det går ännu trögre, tror jag har läst tjugofem sidor och förstått ungefär så mycket att Isabels pappa var en slyngel av rang.

Om jag skulle ha läst alla de timmar jag tittat på serier under hösten, så skulle jag säkert vara uppe i närmare 50 böcker. Jag sträcktittade Vivir sin Permiso på Netflix under några veckors tid - på spanska, med spansk textning, så räknas väl nästan som del av min spanskakurs? - vilket betyder närmare trettio timmar. För tillfället ser jag ett avsnitt pr kväll av The Split på Arenan.

Choices, choices.

lördag 12 november 2022

Femtioett

Jaha, så blev man då femtioett. 

Ingen synbar utveckling har skett under året. Jag började min morgon med att tillreda en smoothie med banan, sallad, broccoli, ananas, sesam- och solrosfrön - allt detta i kamp mot klimakteriet. (Klimakteriet är på nackan.) Spillde sedan ut smoothien på bland annat mig själv och mina nyinköpta fejk-nubuckbyxor (med stretch, re: kampen mot klimakteriet). Efter desperata försök med Fairy, fön och snabbtvätt kan jag bara konstatera att de är före detta.

Kanske utvecklingen sker vid femtiotvå?