Alltså, terapikostnaderna som den här resan kommer att resultera i?
Är ju van vid att mina tonåringar dissar och retar mig allt vad de orkar men nu tycks de har fått en massa bundsförvanter. Idag har jag bland annat fått höra hur lame mina instagram-hashtaggar är ( - jag menar; vem skriver #cactus när den postar en bild på en kaktus, LAME! - ), hur mycket jag äter, hur mycket jag springer på toa, hur alla sexton resenärer måste anpassa sig till hur mycket jag äter och hur ofta jag springer på toa.
Planen för morgondagens utfärd är att jag reser i samma bil som mina värsta fiender; artonåringen, styvbrorsonen samt Styvfar. Deras uppgift är att dissa mig allt vad de hinner och vi stannar inte på toa en enda gång och det enda jag får att äta är en chokopatukka.
Det som är ännu mer lame är att jag spelade bäst av damerna idag på Tecina Golf på Gomera men lyckades tappa scorekortet mellan parkeringsplatsen och baren. Eget fel, skulle Systersonen säga. (Lyckligtvis fanns det vittvinsvinkku i baren!) Segern gick till Styvbrorsonen vilket den säkert gjort även om jag hittat scorekortet. Igår vann jag faktiskt familjetävligen på ett blåsigt Amarilla Golf med mina 29 poäng så har väl gjort mitt.
Vackert, vackert på Gomera. Hinner inte räta till horisonten på den fasliga selfien, måste springa iväg på middag. Jag menar, alla vet ju hur mycket jag äter. Hasta luego!
