Föreställ er energiboosten efter en fyra veckors semester när man inser att vardagen knackar på dörren och man kommer hem från tio dagars fullständig avkoppling till sitt eget hem och med uthärdliga temperaturer för första gången på två månader?
Gjorde idag typ allt det som jag skulle ha gjort de senaste tio dagarna om jag inte varit på resa. Dvs tvättade sex satser byke ( - jo maskinen verkar nästan ok - ), städade mina garderober och mina badrumsskåp, tog en runda på stan och köpte några nya plagg och prylar, gjorde en försiktig sväng till gymet - försiktig för att de senaste sex veckorna har jag mest druckit vin och chillat och rört på mig alldeles för lite plus (eller just därför) dragit på mig någon form av ischias. Hursomhelst, gjorde ofantligt gott för kropp och själ. Avrundade med sallad åt mig och sextonåringen som klev in här idag.
"Råkade du köpa några byxor, skjortor, tröjor, kalsonger eller strumpor åt mej medan du var på stan?" undrade han i förbifarten. Behövde bara kasta en blick på honom för att inse varför; han såg ut som en seriefigur i sin förkrympta outfit. Bokade alltså in en shopping- och sushikväll.
(Han för övrigt en lycklig kille som bytt från ICT till datanomlinjen och svarade kiva när jag frågade hur det varit i skolan. Därmed är mitt enda orosmoment för tillfället min ansvarslöse artonåring, men saker och ting ska väl ordna sig; de brukar ju göra det.)
Och shit, jag ska ju på nytt jobb imorgon! Knappt ägnat det en tanke, men så ska det väl vara med mellanjobbensemester, en härlig tid av ingasomhelst bekymmer. Hinner säkert bekymra mig helt tillräckligt under de kommande månaderna när livets realiteter går upp för mig igen. Borde kanske gå och lägga mig?
