Sista dagen i Rethymnon gjorde jag några oövertänkta inköp då jag tyckte att bör shoppa medan jag ännu är i civilisationen. Jag kommer knappast någonsin att klä mig i min laxrosa halare til exempel, men butiken hette Happiness, så det må vara förlåtet.
Imorse packade jag mig in i en taxi och förflyttade mig till Almyrida där jag ämnar bara chilla på beachen och vid poolen. Nåja, klättrade upp på en kulle och tog foton idag och ska kanske, kanske promenera till grannbyn imorgon, men annars. Ikväll bokade jag hotellets bastu - de måtte tycka att jag är galen men det tycker de antagligen annars också för här ska det tydligen bara bo par som kramas i poolen, och inte singeltanter.
Sextonårs åldergräns och boutique betyder ju par, eller hur? Ej heller för övrigt har jag sett soloresenärer på de restauranger och kvarter jag rört mig i, men vill ju gärna äta gott och i trevlig atmosfär trots att jag är ensamresande. På de flesta ställen har jag blivit mycket väl bemött, men på en restaurang erbjöd de mig ett bord inomhus när de insåg att jag var ensam. Då tackade jag nej och promenerade vidare. I Rethymnons venetianska hamn fick jag plats uppe på en balkong och trodde min lycka var gjord - jättefint och romantiskt, hamnen alltså full med restauranger med små smidesjärnsbalkonger med ett eller två bord - men efter att jag suttit euforisk en dryg kvart och till sist insåg att de glömt mig där och jag inte ens fått en meny så klättrade jag ner och frågade argt om de alls serverar mat däruppe. Jag fick en hyfsad fisk på nedre terrassen till sist och en glass on the house, men för övrigt var denna min resas dittills dyraste middag ingen höjdare.
Vy över Almyrida från Plakas ditt jag klättrade idag, och utsikten från mitt rum (Aloe Boutique & Suites):
