lördag 30 juli 2016

Bopornitologen rapporterar

Nejmen se, det har visst gått en tid igen. Kom saker emellan. Ni vet; blåbär, hav, stugor, vänner, vin, cykelturer, båtfärder, skumppa, terrasser, sommartorg, frihetsdispyter, grillmat, stearinljus, sommarmörker, bleke, supbrädor och solnedgångar. 

Livet.

Ja och så fågellivet, vilket är orsaken till att jag kliver in här nu. Jag kunde ju berätta om fladdermusen som satt i min bastukorg när jag skulle greppa cider nummer två i bastun ikväll, men den hällde jag vichy på (av misstag, i paniktillstånd, blind as a bat - no pun intended - utan mina glasögon) så den lommade iväg längs verandan och flög sin kos. Därför visar jag i stället några bilder av fåglarna jag råkat på under de senaste veckorna.

Falkarna piper i ett och cirkulerar runt, runt ovan trädtopparna. Deras bo - fullt av hungriga ungar på basen av oljudet och matförsändelserna - finns högst uppe i en tall nere vid bastun.


 I trädtopparna i Pellinge däremot landade två majestätiska hägrar....


..och nere vid bryggan kom svanarna så nära att man kunde ha petat på dem. Det gjorde vi inte, för hanen i familjen morrade så hotfullt.





Under Pellingebesöket suckade jag drömskt att jag skulle vilja se en uggla i naturen; det har jag gjort bara en gång och då satt den högt uppe på en elledning mitt på ljusan dagen och stirrade argt ner på mig. När jag nu kom tillbaka till Pernåviken efter min Pellingevistelse cirklade plötsligt en klotögd uggla precis ovanför mig där jag promenerade upp från bastubadet. Den satte sig i en tall vid verandan och visade sig vara den fågel vi hört pipa utdraget och få gensvar i tallen bredvid varenda kväll efter mörkrets inbrott hela sommaren. 

Tji fick den som trodde att ugglorna hoar. Den här - som visat sig vara en hornuggla - låter mera som när man tänjer mynningen på en ballong och tömmer den. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar