lördag 7 juli 2018

elfte timmen

Dagarna, veckorna passerar, jag hinner inte med. Igår, efter korta nätter och långa dagar plockade jag upp mina prylar och min sextonåring och körde ut till stugan via en hamburgare som man nuförtiden beställer på en skärm. Vi konstaterade med sextonåringen att sönerna valt rätt bransch; sextonåringen får programmera dessa skärmar i framtiden och om artonåringen någonsin påbörjar psykologistudierna han drömmer om - vilket nu verkar osannolikt, då han bara dräller omkring i världen, Hangö för stunden -  så kan han ta hand om alla dem som sextonåringen gjort arbetslösa.

När vi kom fram drog vi djupa suckar av lycka och placerade oss på våra favoritställen. Sextonåringen kröp under ett täcke med chips, dator och en fotbollsmatch medan jag lade mig i bastun med cider och damtidningar. Fladdermössen lyste lyckligtvis med sin frånvaro.


Kröp sedan i säng med min bok - en lysande roman av isländskan Audur Ava Olafsdottir; "Den sista kvinnan", som jag köpte en kväll när jag gick ut för att skaffa glödlampor men hamnade i bokhandeln. Minns knappt att jag släckt lampan men när jag vaknade insåg jag att jag sovit nästan elva timmar. Under dessa drömde jag bland annat att jag påbörjade ett nytt jobb som servitris på en nyöppnad restaurang. I verkligheten byter jag visserligen jobb i augusti, men servitris blir jag ännu inte. Mitt avsked firades i onsdags - "Kippis ja kiitti vitusti", sa min närmsta kollega kärleksfullt  - med middag på Neighbour Bistro vid Allas och påföljande frenetiskt dansande på stans tunnelkrog. Två veckor jobb kvar innan jag påbörjar min fyraveckors semester före nystart i östra Helsingfors.


Nu har jag precis fått gräsmattan klippt i varma sommarvindar och läst några kapitel på farstutrappan. Till kvällen blir det fest, igen.

Mycket händer här i trakten, som vi brukar säga. Ett citat av lillgamla Storasyster kanske, från kassetten vi spelade in när jag var fem och hon var sju? Samma kassett där jag andlös deklamerade pratbubblor ur en Rasmus Nalle serietidning och Syster knuffade undan mig med orden: "Maria, nu får du sluta, bandet ödas av att du läser."