måndag 13 mars 2017

Vår i luften och Skaparens humor

Minns inte när jag senast varit så avkopplad och tillfreds som efter den här helgen. Vill ju inte säga att det hade något att göra med att barnen var hos sin far, men visst var det en otrolig lättnad att glömma ansvaret några dagar. 

Åt lunch och drack kaffe med Syssling på Strindberg lördag eftermiddag, skvallrade igenom senaste nytt, var finlandssvenskt högljudda och gapskrattande och livrädda för kyparen som såg ut och betedde sig som Jack Nicholson i The Shining. På kvällen blev jag av min väninna Doktorn bjuden på en lång och utsökt middag med viner på restaurant Ask som tack för pärmen jag gjorde till hennes avhandling förra året. Vi avrundade med ett glas rödvin i Rosters bar innan vi tog oss hemåt.

Måtte vara vår i luften, för på söndag fick jag en vansinnig lust att möblera om och inreda. (Nej, detta är inte den sortens pesänrakennusvietti, gudskelov, utan bara mina ukrainska rötter som spökar igen.) Tyvärr har jag efter renoveringen mycket mindre möjligheter att flytta om här så det blev bara lite förskjutningar av säng och nattduksbord samt vanlig söndagsstädning.



Sen kom jag plötsligt på att IKEA fått in en ny serie hyllmoduler, EKET, som kunde passa i femtonåringens skrubb. Den stackaren har ju bara typ fem kvadratmeter lebensraum och jag tänkte ju redan för ett år sedan bygga någon slags hylla i huvudändan av hans säng. Med "bygga" menar jag köpa färdiga moduler och dutta dit dem. Sagt och gjort, tog måtten och körde iväg till IKEA, skaffade delarna och körde hem igen för att skruva ihop dem. Och vilken lycka! Inte en skruv, inte en plugg, det var bara att klicka ihop dem. Nu behövs bara en hyllplanka att lägga på så är det färdigt för stunden. Den plankan beställde jag idag på hemvägen från jobbet. (Att såga till en ynka 35x95 planka på K-Rauta kostar 10 EUR och tar två dygn. Två dygn! "Mutta kun mä tahdon sen NYT!" sa jag argt och hoppade upp och ner av frustration. Det hjälpte inte.)



Och vad ska jag hitta på sedan?

Får  väl tacka mina kära föräldrar och deras gener för denna aldrig sinande projektmani. Detta med att jag inte kan tåla saker som är på hälft - det gör mig galen - men när de väl är klara blir jag uttråkad på nolltid. Hur orättvist? (Lika orättvist som det att jag avskyr oreda men har läggningen hos Råddjuret. Guds ironi?)  Lyckligtvis behöver det inte vara stora saker jag pysslar med, kanske bara en illustration, ett inredningsprojekt, en skrivarkurs, en reseplanering, en illustrationskurs eller något annat som jag kan bry mitt lilla huvud med, men ve och fasa den dagen precis allting faller på plats i status quo!

Det gör det ju som tur aldrig.