tisdag 14 juni 2016

Det tomma boet

Förde igår morse fjortonåringen till Karis på finskaläger. Utan att gå in på detaljer skedde det här inte helt utan dramatik. (Läs: introvert, trött finskahatande tonåring placerad på motbjudande läger när sommarlovet knappt hunnit börja plus otålig, trött, lätt oroad Mor i mental tvåårsålder och med gnagande dåligt samvete för tidigarenämnda = explosiv kombo). Ringde sonen på kvällskvisten och brast efteråt i gråt då insåg att denne hungrig, ensam och övergiven och ledsen, sur och sårad till på köpet. Talade med lägerledningen imorse och är nu lugnare till sinnet när inser att sonen kanske inte helt ensam i alla fall; är ju trots allt inte placerad i en björnhåla i västnyländska skogar utan omringad av mat och vänliga människor (vilket dock kan uppfattas som björnhåla och mörka skogar, men det är en annan femma.)

Sextonåringen packade sin ryggsäck och flyttade till sin far för några dagar och kommer att hjälpa sin Morfar på bygget under resten av veckan. 

Jag lutar mig tillbaka och låter mig övertygas om att mina barn har det bra och växer till sig lite medan jag förbereder mig för de sista dagarna på Helsinki Design School och fortsätter fundera på vad jag ska bli som stor.