Elva timmar nonstop framför datorn; först gamla jobbet och sedan det nya. Även igår dubbelpass i tolv timmar.
En morgon vaknade jag av att jag drömt att jag stod på havsbottnen med näsan precis över vattenytan medan fötterna sjönk in i sanden. En annan morgonnatt vaknade jag av att jag fick näsblod. En tredje natt vaknade jag av smärtan i ytterörat som vikt sig dubbelt just där jag bränt det med en plattång dagen innan.
De övriga morgnarna brukar jag vakna av att armarna inklusive lill- och ringfinger har domnat. De börjar leva när jag skakar lite på dem.
Tio dagar kvar, but who's counting?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar