måndag 19 augusti 2019

Himmel och pannkaka!

Påbörjade ett blogginlägg redan igår, men det blev på hälft när jag beslöt se filmen av Moodysson i stället. Så kan det gå.

Första veckan på jobbet var obeskrivligt seg. Hemkomstdepression och total oförmåga att grabba tag i saker. Nu, efter en ytterst återhämtande weekend, börjar hjärnan komma igång och jobbet rulla på.

Hade inga planer för weekenden - lyckligtvis! - så det fick bli ex tempore. Började med lunch med god vän samt jakt på nya lampor ovan köksön eftersom de gamla puffade ur. (Mitt fel såklart; hade tydligen använt halogenlampor i stället för led, hur kunde jag ha vetat det? Nu vet jag bättre.) Himlade mej och rullade med ögonen över leveranstiderna som var kring sex och åtta veckor hos Armas, Formverk och Vepsäläinen. Hos Bo Concept lovade de mej efter många om och men lampor inom två veckor, men det tror jag när jag ser dem.

Köpte lördag eftermiddag hux flux biljetter till Tarantinos nya film åt mej och sjuttonåringen på Kinopalatsi 17.30. När vi köpt alla våra godsaker blev vi stoppade vid dörren och sjuttonåringen måste bevisa sin ålder eftersom detta var en visning med alkoholservering. Nå, DET visste jag ju, hade ju ett glas hyfsad rövare i näven och vi har varit på sådana hur många gånger som helst tidigare och ingen har frågat någon om papper. På biljetten stod Anniskelu K-18 (Elokuva K-16). Jag flippade ur totalt och himlade mej och rullade med ögonen och sa att Denhär biljetten berättigar till filmen om man är 16, det står ju klart och tydligt! VAR kan min son se denhär filmen nu om inte här?  Han dricker COKIS ser ni ju! JAG lovar övervaka att han inte dricker av mitt rödvin, han DRICKER ju inte ens alkohol!

Allt detta medan sonen sjönk djupare och djupare under jorden och det hjälpte inte ens! Eller jo, jag fick pengarna tillbaka för att jag var så gråtfärdig över besvikelsen och skammen över att inte ha sett den finstilta K-18 (salissa anniskelu) längst ner på biljetten och en bunt herkkufribiljetter, men lot of good that did us när filmen just haft premiär och var slutsåld så gott som överallt. Beslöt oss i alla fall för att ta de två sista platserna i Östra Centrums IMAX sal klockan 20.30 så det blev att hänga i köpcentret med annat löst schack ett par timmar innan filmen började. Hamnade på första raden under en enorm screen så man måste vrida huvudet som en uggla för att se från ena ändan till den andra. Dessutom var biljetterna skitdyra.

Hursomhelst, vi ugglade oss igenom filmen som var ytterst underhållande och very-Tarantino och bara en gång - i  typ en kvart dock - var jag tvungen att titta bort helt och hållet p g a våldsamheterna. 

När filmen tog slut var klockan 23.30 och metron hade slutat gå!? Alltså, varför? Vi sicksackade omkring på busstationen en stund med annat löst schack och himlade oss och rullade med ögonen medan vi sökte en lämplig buss men lyckligtvis körde en taxi upp bredvid oss och vi tog den i ett nafs.

Hemma fick jag äntligen ett glas rödvin.

Och nu missade jag tians nyheter medan jag skrev det här, så har ingen aning om vad som händer i världen. Hoppas någon läste.

Återkommer med andra historier en annan dag. Lättar upp den kompakta texten med en bild av ett hus vars västvända balkonger jag beundrar alltid då jag promenerar hem från gymet. Vill ha!


P.S. Valde att gå till jobbet med ofriserat hår.