onsdag 19 april 2017

Vårtröttheten

En kombo av (tvåtimmars)jetlag, vardagens realiteter ( - som att komma till Ryssland, så grått och folktomt och stängt var det överallt när jag landade här i måndags -), en sömnlös morgonnatt, gatudamm, ljusöverflöd och pollen har försatt mig i dimma av trötthet. Jag kurerade mig med sushi med väninnan Doktorn som jag stötte på av en slump när jag flydde kontoret på lunchtimmen ( - senast råkades vi faktiskt i Lissabon där vi drack vin i solen ett par timmar -), Happy Monday-te samt ett undergörande varv på gymet. 

Sjuttonåringen, vårtrött även han, reser imorgon bitti iväg på förintelsekursresa till Tjeckien, Polen och Tyskland. När han tryckte in sitt nytvättade byke i torktumlaren för en stund sen utbrast han i falsett: 

"Va, tar det här TVÅ timmar?"
"Du skulle ha tänkt på det tidigare", sa jag näsvist.
"Jag TÄNKTE på det", sa han och slog ut med armarna.

Touché.