lördag 20 juni 2015

En super salt bov i dramat.

I maj för två år sedan beslöt jag mig för att vara utan godis en liten tid.

Har i princip inte ätit karkki sen dess - jo två Mignonägg och några julkonfekter, men inget mer. Jag har absolut inga problem att låta bli choklad, men boven i dramat och min stora svaghet är salmiak, alltid varit.

Sjukt salt salmiak.

Idag kunde jag inte längre hålla mig.


Den här påsen slängde jag i mig på typ tre minuter.

Var det värt det?

Nej, verkligen inte!

Känslan nu är precis den som fick mig att sluta för två år sedan efter ett Dragster-skov. (Lite samma som den när jag köpte ett kilo Djungelvrål på Sverigebåten en gång, åt halva och blev så mätt att jag inte orkade flera men var så sugen på saltet att jag åt resten genom att suga på dem och sen spotta ut dem. Jösses så sunt.) 

Tyvärr har jag tre påsar kvar i skåpet och kommer antagligen att konsumera dem inom det närmaste dygnet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar